Om hållbarhet

För att liv som vi känner det ska kunna överleva krävs vissa förutsättningar. Vatten, näring och ljus är de viktigaste. Genom dessa kan växtlighet utvecklas och förädlas, bli mat, råvaror och energi. Det sker i ett kretslopp i balans som utvecklats under miljoner år. Utöver kretsloppet finns även ändliga råvaror som fossila material och metaller. Allt detta skapar tillsammans det vi har på planeten. Ett någorlunda väl fungerade system fram till början av 1800-talet då störningarna inleddes på bred front.

Sen dess har antalet människor har ökat från knappt en miljard till att snart nå 8 miljarder, i kombination med ständigt nya uppfinningar, en ständigt ökande resursförbrukning och viljan att ha ett bättre liv, har människan klivit in och påverkat kretsloppen, förbrukat råvaror och därmed stört balansen. Störningar som vi idag möter i form av klimatförändringar, miljöförstöring, brister, döda vatten, infertil mark och utrotade djurarter.
En utveckling som de senaste 10-15 åren börjat leda till insikt om att det behöver ske förändringar för att minska obalansen och obalansens effekter samt att använda jordens resurser på effektivare sätt. Förändringar med ambitionen att få mänskligheten att leva mer i balans med kretsloppen samt att använda jordens resurser på ett klokare sätt. Det vill säga - mera hållbart.

Frågan är - gör vi rätt saker?
Komplicerat och hänger samman

Hållbarhet kan låta enkelt men är betydligt krångligare och svårare än många tror. Och det innebär att den som inte har tillräcklig kunskap lätt kan göra fel och förvärra - även om ambitionen är god. Det finns tyvärr många exempel.
Och att vi gör rätt saker är viktigt därför att vi dels ska vända på utvecklingen mot ett mer hållbart Sverige, och dels är de resurser vi har för att genomföra förändringarna begränsade vilket gör det viktigt att vi verkligen vet vad vi gör. Att t ex satsa hundratals miljoner av våra skattepengar på att subventionera el-cyklar är antagligen inte särskilt effektivt ur ett hållbarhetsperspektiv, även om det innebär mycket för de personer som börjar cyckla. Hållbarhetsarbetet måste i första hand vara inriktade på faktiska hållbarhetsförändringar, inte rubriker, likes och opinionssiffror.


Hållbarhet - vad betyder det när man skrapar på ytan?

Det finns till exempel en mängd begrepp som används i det offentliga samtalet, i media och i marknadsföring. Begrepp som bidrar till att skapa en förvirring. Vad exakt betyder: Miljövänligt? Grönt? Ekologiskt? Biologiskt? Klimatvänligt? Naturligt? Eko-vänligt? Fossilfritt? Naturvänligt? Klimatanpassat? Närodlat?
Några av begreppen har någon slags reglering medans andra används hur som helst. I Sverige finns ett 20-tal olika slags "hållbarhets-certifikat" och inom EU uppåt 400. Så vad är då hållbart? Äkta hållbart?

Dessutom så finns olika slags hållbarhet som ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.
Den enda rimliga utgångspunkten bygger på följande:

Hållbarhet handlar om en acceptans och förståelse av de randvillkor vi på Jorden måste förhålla oss till:
De resurser som finns. Några få är förnyelsebara som vinden och solen, medan andra finns i väldigt begränsad mängd eller tar lång tid att förnya.
Vi måste förstå de samband som finns och hur de påverkar det vi gör, t ex vad gäller störande av kretslopp. Detta skall ses i långa tidsperspektiv.

Det betyder att det som vi benämner som hållbart måste uppfylla de randvillkor som är resultatet av vissa begränsningar, samband, balans, kretslopp och tidsperspektiv.



Samband och tidsperspektiv

Planeten är ett sammanhängande system där det finns en mängd samband, vissa är enkla att förstå medans andra är väldigt komplicerade och tar lång tid att upptäcka. När människan t ex kom på att det gick att utvinna energi ur fossila naturresurser i slutet av 1700-talet, så var de enda negativa effekterna människan kunde förstå det man direkt kunde se, känna, lukta och smaka. Till exempel röken som försvann i luften någonstans eller sådant som fastnade på kläderna och i bästa fall kunde tvättas rent. Idag, några hundra år senare, vet vi betydligt mer. Det som släpps ut i luften får effekter, det vi tvättar bort hamnar någon annanstans - och det som eldas upp är förbrukat.
Här finns alltså även ett tidsperspektiv som många gånger är mycket längre än det vi söker i den snabba tillvaro vi lever i.
Bristande kunskaper

Det råder alltså en stor brist på insikt och kunskap, vilket till exempel blir tydligt när politiker och andra beslutsfattare idag vill visa sig handlingskraftiga. Det blir lätt fel och det blir ofta fel. Och ännu värre blir det, då journalisters och opinionsbildares kunskaper är grunda.

Vi har länge levt i föreställningen om att resurserna är mer eller mindre obegränsade, liten kunskap om sambanden och det vi inte ser inte heller är eller kommer bli ett problem. 60-tals reklamen från Pripps här är bredvid ett bra exempel på den inställningen då den avslutas med ett extra tips till alla konsumenter: "
gör ett hål i botten på den tomma burken så sjunker den fortare."


Fast i gamla sanningar

En stor del av dagens infrastruktur, myndigheter, styrmekanismer och produktionsmetoder bygger på eller har sin utgångspunkt i de sanningar som gällde förr. Så det handlar inte bara om att vi enskilda medborgare ska göra andra val och förändra våra beteenden. Det handlar ännu mer om hur politikerna bestämmer att våra myndigheter och andra offentliga inrättningar ska jobba och inte minst om hur vi använder våra gemensamma resurser för att förändra.


Hållbarhet - resurshushållning och balans

Jordens resurser är alltså begränsade och vårt sätt att använda dem måste förändras. Det vi människor gjort och gör har skapat och skapar en obalans. Och eftersom även resurserna för att åstadkomma de nödvändiga förändringarna är begränsade, så blir det extra viktigt att titta på
vad och hur vi gör. Det förutsätter en grundläggande förståelse för viktiga samband, rätt mål, rätt strategier, planering och organisation för genomförandet samt uppföljning. För att hantera detta krävs nytänkande.

Utgångspunkten får inte vara ideologier eller partiprogram, utan verklighetens förutsättningar måste utgöra utgångspunkten. Det måste finnas en kunskap om de samband som finns. Idag finns inte längre något utrymme för "tyckande" om vad som "borde"… Nu handlar det om fakta. Fakta som säger oss att människorna och jorden inte är i takt med varandra. Om jorden ska hänga med - som vi känner den - så måste vi sakta ner 2 grader celcius, vi måste inse och anpassa oss till det faktum att resurserna är mer eller mindre begränsade, vi behöver förstå och bli en del av det naturliga kretsloppet samt upprätta den balans som krävs.
Vi menar att vi måste vara långsiktiga och ha ett tidsperspektiv om minst 100 år som utgångspunkt. De lösningar som dagens samhälle bygger på är i regel kortsiktiga och enkla, utan tanke på att de både skapar obalans och i vissa lägen förutsätter tillgång till jordresurser, som snart tar slut. Ett exempel är den batteriteknik som lanseras på bred front i hela världen och som bygger på användande av litium och cobolt, två ämnen som kommer ta slut tidigare än den fossila oljan.

Andra och direkt kritiska tillgångar är näringsämnen som fosfor, kol, kalium och mineraler som underlättar näringsupptaget. Dessutom behövs vatten för så grundläggande saker som livsmedelsproduktion, jordbruk och skog. En resurs som betraktats som självklar, men där även vi här i Sverige under senare år så sakteliga börjat förstå att vi måste tänka om. Även vi har drabbats av vattenbrist, vilket blev väldigt tydligt under 2018.

Målet måste alltså vara ett kretslopp i balans, där även CO2 – på rätt nivå – är en viktig förutsättning. I stort handlar det alltså om att anpassa nyttjandet av jordresurser, skapa kretslopp av kritiska näringsämnen samt att inte överutnyttja och förstöra den ytterst begränsade vattenresursen.

Av detta följer även den centrala frågan kring energi för el, värme och transporter. Vi kan inte längre kan bygga en fortsättning på fossila bränslen och inte heller lösningar där vi eldar upp olika slags material som är nödvändiga för ett kretslopp i balans.

En hållbar och positiv utveckling förutsätter anpassning, effektivisering och förnyelse samt förståelse för de randvillkor vi lever under. Villkor som innebär att resurserna är begränsade och att allt fler människor behöver energi, rent vatten och livsmedel. Villkor som när de inte uppfylls, förr eller senare skapat konflikter, krig och flyktingströmmar. Villkor som gäller oavsett var på planeten vi befinner oss, även om perspektivet här är ett svenskt.

Till detta kan vi lägga social hållbarhet där människan som social varelse kan få bidra och få utvecklas med utbildning, sysselsättning och ingå i ett samhälle utan att över tid behöva klassificeras som utanför, antingen som arbetslös, funktionshindrad eller att ha olika sjukdomar för att få stöd som i dagsläget.
Translation

Choose your language and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.