Stacks Image 53
Perspektivet är Sverige.

I Plan för ett hållbart robust samhälle i ett globalt perspektiv finns en samlad och mer kortfattad beskrivning.

Det betyder inte att lösningarna bara fungerar i Sverige, tvärtom. Vi lever alla på samma planet. Vi har bara olika förutsättningar - beroende var på planeten vi bor. Men vi har alla grundläggande behöv. Vi börjar med det kritiska, det vill säga; vatten, livsmedel, energi, boende, transporter för att därefter ta upp kunskapsbildning, hälsa och vård. Och på sikt ta upp lagstiftning, regelverk och en ny ekonomisk modell baserad på ett resurssnålt samhälle.

Plan för ett hållbart robust samhälle i ett globalt perspektiv

Vår plan koncentrerar sig på Sveriges situation, men måste ses i ett globalt sammanhang och med ett längre tidsperspektiv, varför de långsiktiga frågorna är lika viktiga som de akuta insatserna. Utgångspunkten är att vi tyvärr bara har en jord och att allt är begränsat, består av energi processer och styrs av naturlagar som fysik, kemi och biologi.


Nuläge

Den akuta situationen kring el och energiförsörjningen kräver att vi löser den ekonomiska situationen där beskattningen sätts på undantag för produktion och konsumtion, något som successivt införts av politiker. EUs regelverk med prissättning måste tas bort. Sedan måste vi tyvärr rätta munnen efter massäcken, vi kan inte bygga nytt och framför allt inte ett nytt fyrdubbelt i topplastkapacitet elnät vare sig i Sverige eller i resten av världen, det finns helt enkelt inte metaller eller andra material för detta. Ekonomin skulle dessutom medföra ytterligare belastningar till medborgarna för lång lång tid.

Detsamma gäller VA-infrastrukturen och energisystem baserat på fjärrvärme och hur vi bygger där framtida underhållskostnader och nödvändiga kvalitativa förbättringar återigen skjuts på framtiden.

Kartan och systemlösningarna måste göras rätt och göras om, detta inkluderar lagstiftning, regelverk och beskattning.

Vi har under de senaste åren sett hur sårbart vår samhälle är och hur beroende Sverige och många andra länder är av import av både livsmedel och andra kritiska råvaror och produkter för såväl tillverkning som tekniska system.

Vi har successivt insett att våra tekniska försörjningssystem för el är beroende av såväl våra egna och andra länders påverkan och problem då elnäten är ihopkopplade. Priserna på el och energi har blivit globala politiska påtryckningsmedel. Elnätet är i sin tur grunden för vårt moderna samhälles funktioner i stort och smått. Större delen av världen har problem med såväl nät, generering som överutnyttjande av fossila bränslen också till elproduktion. Samma sak gäller transporter, bränslepriserna samt tillgången på bränsle, såsom biobränslen.

Ryssland och Kina äger idag stora delar av kritiska råvaror och har genom utvinningsavtal säkrat många av jordens kvarvarande tillgångar i både Afrika och Sydamerika. Europa har sedan 200 år snart tömt ut sina tillgångar. Trots detta planeras t ex ytterligare uttag av kalk för cement och betong, gruvdrift för batterier och kritiska metaller, men vad gör vi sen?

Vi kommer att behöva minskning av transporterna som helhet då vi inte kommer att kunna ersätta fossila oljan på något annat sätt med alternativ teknik som i sin tur kräver användare av kritiska råvaror som metaller jordartsmetaller, kalk, fosfor, kol mm som beräknas ta slut inom en generation och då finns tillgångarna i huvudsak i Ryssland, Kina, Afrika och Sydamerika.

Naturresursutnyttjande: skogens, markens och sjöar och havens utnyttjande: Marken räcker inte till allt, vi behöver producera livsmedel, skogen skall över tid kunna leverera konstruktionsvirke och till det energi. Den måste förvaltas rätt och vi måste strukturellt skapa blandskog som bemöter bränder och skadeangrepp samt skapar mångfald också i djurlivet o det finns begränsningar i allt. Vi har begränsat med sötvatten i världen och i Sverige har vi numera övergått från grundvatten till att utnyttja sjöar och ytvatten för dricksvattenförsörjning. Våra tekniska system för VA är från 1800-talet och smutsar sakta ner sjöar och hav och återförs till allt levande. Dessa system måste bytas ut mot effektivare lokala kretsloppssystem.

Vår tillverkningsindustri överanvänder råvaror, gör av med mängder av energi och detta medför klimat. och miljöpåverkan. De stora industrierna som anläggningsindustrin, fordon-. och, konsumentelektronik m fl måste också inse att de inte kan förbruka resterande jordresurser på en generation. Återvunna material är inte heller en lösning i detta perspektiv. Nya produkter som kan underhållas och som förbrukar mindre jungfruliga råvaror genom detta måste ersätta dagens slit och släng konsumtion. Många av dessa såsom cement och betong, konstgödsel och kemiska industrier har problem med ökade energikostnader, särskilt i Centraleuropa.

Vi bygger hus som inte håller ens 100 år och som svårligen kan underhållas. Cement har begränsad livslängd ca 100 år och kräver kalk och mängder av energi för sin produktion. Vi har fjärrvärme i städerna som.från början använde hushållsavfall men genom att vi har minskat avfallet, så idag används också skogsavfall och till och med rundvirke i dessa anläggningar. Vi importerar till och med avfall i vissa fall.

Våra ekonomiska modeller och samhällets uppbyggnad sedan 2a världskriget baseras i huvudsak på beskattning av produktion och konsumtion och vi har idag skapat ett skattefinansierat bidragsberoende för alltfler människor. Ser vi in i framtiden i ett lite längre perspektiv, 100 - 150 år, kommer vi inte bara ha klimatet som utmaningen. Merparten av jordens råvaror kommer att vara förbrukade. Genom minskad konsumtion och produktion kommer skatteintäkterna att minska och som konsekvens kommer statens, regionernas och kommunernas roll att behöva ändras. samhällskontraktet och den offentliga kostnadskostymen måste således förändras. Samtidigt måste vi bygga ett nytt samhälle där vi människor blir tvingade att engagera oss och lösa mycket i nya sätt att äga och organisera det gemensamma.


Analys och syntes

Viktigast i det korta perspektivet är mat för dagen och tak över huvudet och den agenda som sätts av att lösa dessa frågor. I detta ligger även att säkra reservkraft för kritiska ting som Telekom, VA mm samt säkrande av Telekominfrastrukturen med redundans och just reservkraft. Ytterligare behöver vi se över IT- och system systemuppbyggnad mot Cyber-angrepp och våra kritiska infrastrukturella systems systemuppbyggnad.

Genom att åtgärda detta minskar vi risken för framtida kriser och gör samhället robustare.
På lång sikt ser vi en mängd utmaningar såsom

Det är mot denna bakgrund vi ser följande mål strategi och plan.

Livsmedelssektorn måste räddas och struktureras om

Jordbruket och livsmedelsproduktionen måste stärkas och utvecklas. Detta innefattar primärjordbruket, såväl frukt grönsaker, säd för foder och livsmedel samt vall för djurhållningen. Detta kräver fröer, utsäden, växtnäring, bränsle el och givetvis vatten.


Vårt förslag är i tre steg:

rädda jordbruket; tillåt inga konkurser – skapa en fondakut
utveckla inhemsk livsmedelsproduktion, vilket kräver inhemsk produktion av växtnäring, primärt genom slutna kretslopp, Vårt koncept för detta bygger på en ny typ av anläggningar för produktion av syntetiskt dieselbränsle från biogas, växthus åretruntproduktion av frukt och grönt. För etablering av cirka 1000 sådana anläggningar, som skulle täcka Sveriges behov av bränsle till jordbruket och försvarets behov behövs investeringar på cirka 50 miljarder kronor. Fonden för då en utvidgad roll för att genomföra denna uppbyggnad. I detta ligger nyetablering av andelsägda mejerier, slakterier, kvarnar och viss förädlingsindustri. Denna investering har direkt en ekonomi och skapar många arbetstillfällen
långsiktigt hitta nya modeller för ekonomin inom sektorn där primärjordbruket agerar på mindre än 5% marginal till handelns vinster på 10-20%. Sektorn som idag utgörs av 65% av EUs budget med olika riktade stöd till jordbruket, vilket är ohållbart på lång sikt.

Se vårt Upprop för detta på vår webb!



Mål

Målet är ett långsiktigt robust och hållbart samhälle som är resurssnålt, i samklang med naturen och på planetens villkor, där människor ges möjlighet att få utbildning, vård och boende baserat på ett nytt samhällskontrakt. Vi måste och bör se i minst ett 150-års perspektiv i de val av strategier och konsekvenser i den plan i måste genomföras med början idag.


Strategi

Strategin bygger generellt på småskalighet och robusthet i system och med så långt möjligt lokal produktion till lokal konsumtion. Detta innebär kortare transporter och mer lokal utveckling. Användningen av äkta förnybara material från markens möjligheter i form av skog och jordbruk behöver optimeras och varsamt planeras till vilken användning detta ska kunna ske med behov som konstruktionsvirke främst och till viss del energianvändning. . Allt bygger på tillgång till sol, vatten och näringsämnen där deras kritiska resurser måste värnas och kretslopp måste slutas. Användandet av finita kritiska resurser som metaller, kol, kalk, fosfor och jordartsmetaller måste varsamt hanteras. Produkters livslängd måste bli längre och detta kräver bättre konstruktioner som kan underhållas över tid. Detta ger också möjlighet till mindre användning av jungfruliga material.


Plan

Säkra livsmedelförsörjningen
Högst och främst står säkrande av tillgång till livsmedel och den värdekedjan som följer av detta. Denna innefattar: Bevarande av jordens fertilitet över tid, tillgång till utsäden som klarar framtidens varma klimat, samt tillgång till växtnäring och bränsle. Nästa led är förädling med slakterier, mejerier och kvarnar mm. Dessa måste bli småskaligare och lokala/regionala. Genom att öka den inhemska produktionen av livsmedel minska vi transportbehovet, skapar arbetstillfällen och vi minskar behovet av förpackningar.

För att göra detta krävs nya sätt att öka mängden bostäder i glesbygden. Boende på landsbygden kräver transporter service, skola, barnomsorg och vård och detta måste utvecklas på nya sätt.

När det gäller transporter, måste fokus ligga på att minska mängden transporter vilket kan ske i nya att organisera alla typ av transporter utanför tätort. Nytänkande i hur vi bygger upp logistiken med utgångspunkt från lokal produktion till lokal konsumtion är det viktigaste. Merparten av våra förädlingsindustrier är idag storskaliga och det medför ökade transporter och småskalighet kan minska detta behov. Därutöver behöver vi samtransporter i större utsträckning för varutransporter och persontransporter och på nya sätt organisera transporterna och logistiken.

I städerna krävs omtänkande där stadens roll och hur gaturummet och stadskärnan används som utgår från tiden före bilens intrång. Förebilder fins från Curitiba i Brasilien, där kollektivtrafiken löser merparten av staden persontransporter i en 3 miljoners stad helt utan skattesubventioner.

Nya typer av fordon som är enklare billigare och smartare uppbyggda för lång livslängd krävs. Målet halvera antalet fordon och fördubbla utnyttjandegraden är en rimlig ambition. Genom förändrade sätt att arbeta kommer också strukturen i städerna att kunna ändras från tydliga kontor, kommersiella lokaler, till en mer blandad struktur där kommersiella ytor och kontorsutrymmen minskar till förmån för bostäder.

Energianvändning för uppvärmning och varmvatten har till stor del skett i städerna genom fjärrvärmeverkens användande av avfall. Genom minskad mängd avfall genom återanvändning har vi nu överskott till användning. av importerade sopor, skogsflis, sågspån och till och med import av trä. Detta är på sikt ohållbart och vi måste därför se över våra sätt att hantera uppvärmning och framför allt varmvattenproduktionen. Detta kan lösas genom lokala system där vi kan kombinera återanvändning av värme och avloppsvatten, och istället för att enbart använda solceller för el, installera hybridsolceller som också tar upp värme. Dessa kan byggas som småskaliga lokala lösningar och kan kombineras med bergvärme.

Vatten och kretslopp av näringsämnen är ett andra kritiskt område. I dagsläget använder vi en vattenkvalitet till allt och transporterar stora mängder avloppsvatten gemensamt med dagvatten till reningsverk som inte renar fullt ut. Dess storskaliga system kräver stora mängder energi och är sårbara och rörsystemen måste periodiskt bytas. Detta kräver källseparation av grå- och svartvatten, rening av svartvatten från toaletterna och behandling av det organiska avfallet i lokala system. Dessa måste kunna återanvändas i kretsloppet för livsmedelsproduktionens behov av växtnäring. Lokal vattenrening kan också ske till en andra vattenkvalitet tillsammans med regnvatten.


Säkra våra samhällskritiska infrastrukturer

Våra tekniska kritiska samhällssystem måste säkras, dessa omfattar:
Elförsörjningen i första hand genom nyetablering av Always-on nättjänst for kritiska system som VA, el och värmesystem
Telekom infrastruktur som måste vidareutvecklas med redundans och reservkraft. En konsolidering av ägnade av särskilt s k kommunnät krävs troligen för att lösa investeringsbehov och långsiktighet.
VA-system, värme och avlopp
Betalningssystem och kritiska styrsystem mot bl -a cyberangrepp men också systemuppbyggnad.

För detta krävs särskild organisation för analys planering och genomförande. Detta är inte myndighetsutövande och vare sig lagstiftning eller andra regelverk löser grundproblemet.


Byggande boende och upplåtelseformer

Vi kommer att behöva bygga även i framtiden. Vi menar att boende utanför tätort både behövs och är av intresse för många, åtminstone en del av livstiden. Byggnation i trä halm och med målet flera års hållbarhet är möjlig om rätt utfört. Eftersom vi under livet har ett ökat behov av att byta bostäder genom nya arbetsförhållanden eller förändringar i familjesituationer, så behöver vi också enklare sätt att hantera detta än genom bostadsrätter eller även hyresrätter. Samtidigt vill vi på individuell nivå ha mer inflytande och kontroll över vår ekonomi. Vi menar att en nationell andelsägande förening bör etableras som kan bygga utanför tätort i första hand med rätt material, teknik och utförande. På sikt kan också hyresbestånd tas upp inom föreningen för att skapa transparens i boende också i städer. Individens risk måste också bli mindre genom detta.

Byggmetoder måste baseras på lång hållbarhet, idag är normen bara 100 år vilket inte ens håller i verkligheten. Cementens och kalkens sinade tillgång är begränsade och med en hållbarhet på dagens hus om ca 100 år innebär en ackumulerad och enorm återbyggnadsproblematik och ekonomisk tickande bomb. Samtidigt finns gamla byggmetoder i trä mm som håller i många hundra år.

Vi behöver också se över i ett större perspektiv det finansiella systemet som är kopplat till säkerheter i fastigheter. Bankernas lånevillkor, säkerheter kopplat till kraven på balansräkningar/soliditetskrav måste också de utvecklas för att skapa en stabilare ekonomisk modell i det finansiella systemet.


Utbildning skola och folkbildning

Den allmänna folkskolan startades på slutet av 1800-talet. Särskilda skolhus uppfördes och man hade en lärare per klass. I stort ser dagens skola ut som då. Behovet av individualisering och innehåll och motivation är nu större än någonsin. Genom digitalisering ges dessa möjligheter. Vi behöver andra sätt att gemensamt utveckla och återanvända såväl lokaler som digitala utbildningsmaterial. Hållbarhetsperspektiv och förståelse om jordens begränsningar och hur kretslopp fungerar, måste också tas in i utbildning kring framtidens utmaningar.

Framtiden innebär också behov av mer praktisk kunskap relaterat till livsmedel jord- och skogsbruk och därmed förknippade förädlingsverksamheter. Service och reparationer av teknik och tekniska system kommer också att bli framtidens arbetstillfällen. Yrkes och folkbildningsinsatser blir därför viktiga.


Ohälsa vård och omsorg

Ohälsa kan uppstå till följd av hur vi lever men också hur vi uppfattar vår egen möjlighet att ta ansvar för våra liv och ha en framtid. Vi är sociala varelser som på olika sätt vill känna att vi bidrar och finns i ett sammanhang.

Vård och omsorg har dels handlat om "verkstadsinsatser" och s k evidensbaserade insatser. Hälsa innebär i ett brett perspektiv hur vi undviker att bli sjuka. Detta är kopplat till kostvanor, motion, sömn och är korrelerat till kunskap. Därför är det viktigt att förståelsen om att undvika ohälsa blir del av utbildning och skola. På samma sätt behöver vi förändra verkstadssjukvården. Den kan göras småskaligare och med mindre behov av transporter för den enskilde genom digital teknik. Lokaler kan utföras enklare för många typer av behandlingar. Förebilder finns bland annat i Spanien.


Genomförande och finansiering

Ovanstående plan kräver såväl en genomförarorganisation som finansiering. Detta är inte myndighetsutövande. eller hantering av olika investeringsbidrag. Nya typer av finansiella instrument och investeringsfonder krävs.

Lokala planer som optimerar transporter och markutnyttjande som tas fram med de lokala förutsättningarna som utgångspunkt men där det krävs att begränsningar sett ur ett nationellt och globala perspektiv också tas med i beräkningen. Modeller och scenariospel kan spela en viktig roll, där variabler också utgörs av beskattning, regelverk och lagstiftning.


Konsekvenserna för samhället och politikens roll

De långsiktigt nödvändiga förändringarna med ekonomiska förutsättningar och behovet av nya ekonomiska modeller kräver att politiken ser sin roll i denna nödvändiga förändring som på kortare tid innebär minskade kostnader i offentlig sektor och på längre sikt ett annat sätt att hantera det som idag är finansierat via beskattning. Detta omfattar också andra sätt att äga och förvalta byggnader, infrastrukturer och sättet att utföra kärnverksamheter som skola, vård och omsorg.

Detta nya samhällskontraktet måste bygga på och hur vi som medborgare måste ge möjlighet till andra sätt att lösa gemensamma ting i form av nya ägandeformer och ersättningssystem som inte bygger på löner och anställningar.


./.

Navigera och sök!

LäsManualen underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Stacks Image 42

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!