Historik

Fram till 1800-talets mitt fanns inga skolor och egentligen inga sociala skyddsnät. Fattigstugor var den första möjligheten om man inte hade möjlighet att arbeta, blev sjuk eller helt enkelt gammal och familjen inte kunde. Detta var ofta kopplat till bruks- och senare industriella ekonomier. Lantbruken anställde drängar och pigor som i regel arbetade för husrum och mat. Vid kriser som t ex omfattade missväxt i jordbruket, tvingades många att flytta till nya trakter och många utvandrade till USA.

I takt med att industrierna växte fram tillkom beskattningsmöjligheter, folkskolereformen och viss sjukvård byggdes upp via förläningar av mark med tillhörande ekonomiska möjlighet till officerare och soldattorp som skulle finansieras av de lokala lantbruken. Sammantaget blev dock människor i beroendeförhållanden till brukens godsägare eller arrendatorer. Det blev därmed svårt at flytta då man inte heller kunde bygga upp någon egen ekonomi.


Utvecklingen under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet innebar inflyttning av landsbygdens folk till industrier och städerna byggdes upp. Folkskolans tillkomst gav många en grundläggande kunskap i att kunna läsa, skriva och räkna. Allmän rösträtt - också för kvinnor, tillkom 1921. Olika initiativ som Konsumentsföreningen för att förbättra livsmedelshandel och på arbetsområdet innebar tillkomsten av fackföreningar förbättrad arbetsmiljö och påverkansmöjligheter. Utvecklingen med Folkets hus, bygdeföreningar och folkhögskolor ökade bildning och skapade förutsättningar för ett socialt liv. Ytterligare beskattningsutrymme medförde en förbättrad sjukvård och tillkomst av flera sociala reformer som semester och pension.

Städerna fick förbättrade sanitära möjligheter med VA-system enligt engelsk förebild och elnäten började byggas ut. Bostäderna värmdes upp av ved och kol och senare kom stadsgasen som underlättade matlagning.

Från tiden efter 2a världskriget kom de ökade skatteinkomsterna från en blomstrande exportindustri och ökande konsumtion som följde av stigande löner och mer fritid att användas till reformer. Från 1960-talet och fram till c a år 1990-talet ökade ständigt BNP och skatteintäkterna möjliggjorde uppbyggnad av en oerhört omfattande offentlig sektor med allt högre kostnadskostym.

Navigera och sök!

LäsManualen underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Stacks Image 42

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!