Människans historia

För att förstå varför vi är där vi är, behöver vi förstå varifrån vi kommer och vad som format vårt sätt att leva, tänka och förhålla oss till vår omgivning. Denna text beskriver i väldigt svepande drag människans historia fram till industrialismens början för cirka 200 år sedan. Mot den bakgrunden så är det kanske inte så konstigt, att det blivit som det blivit, men det betyder inte att det måste fortsätta så. Vi kan påverka och förändra, även om det inte är helt enkelt. Viktigt att notera att beskrivningen här nedan har ett Europeiskt/västerländskt perspektiv.
Stacks Image 67
Människan är en av alla de cirka 5 500 däggdjursarter som finns på planeten Jorden. Som däggdjursart har vi funnits i cirka 150 000 år, och det är rimligt att påstå att vi inte förändrats i någon större utsträckning de senaste 10 000 åren. Däremot har människans miljö förändrats i takt med att vi under den perioden organiserat oss i civilisationer - särskilt de senaste 200 åren.

Civilisation innebär bland annat; någon form av gemensamt språk, gemensam världsbild, byar och städer, sociala hierarkier, ekonomisk och politisk centralisering, teknologi som utvecklas och främjas samt en organiserad krigsapparat. Man brukar säga att civilisationens vagga finns någonstans i den främre orienten, och att vi då var totalt mellan 1 och 10 miljoner människor på hela planeten.

långsamt blev vi fler människor. Man skulle kunna påstå att människans inverkan på sin omgivning har varit väldigt begränsad under 98-99 procent av vår ”civiliserade” tid. De ”avtryck” vi gjorde var de som en människa, eller hundra, eller kanske tusen människor kunde göra för egen kraft. Enskilt eller tillsammans.

Visserligen upptäckte vi tämligen tidigt att vi kunde göra lite mer med hjälp av andra däggdjur som t ex hästar, kor och oxar, men det vi kunde göra och förbruka var ändå väldigt begränsat, och inte minst så var det ”ekologiskt” och i samklang med naturen. Det senare var inget medvetet, utan något man lärt av tidigare generationer. Genom årtusenden hade man lärt sig vad som fungerade bäst med de förutsättningar som fanns. Det som tillverkades var tillverkat av naturmaterial och användes tills det inte gick att laga fler gånger och blev sedan del av något nytt eller ”slängdes” och återfördes snart tillbaka in i naturens egna kretslopp.
Stacks Image 69
Vi lärde oss hur vi kunde använda marken för att odla och hur kunskap om vädret, marken och olika utsäden kunde leda till bättre och större skördar.
I vår del av världen, i de tempererade zonerna i norr, identifierade vi fyra årstider och närmare ekvatorn var det bara två. Förutom att vi lärde oss hur årstiderna påverkade skördarna så utvecklades kunskap om när det var bäst att t ex fiska, jaga och förflytta sig.

Kunskap fick vi genom egna erfarenheter men framförallt genom att lära från tidigare generationers erfarenheter, framgångar och misstag. Kunskap som gick i arv från föräldrar till barn. Kunskap som vi fick genom att se, lära av de äldre och prova själva.

Vi utvecklade marknadsplatser där vi kunde byta till oss sådant som vi behövde, och ”lagra” resultatet av vårt arbete i det som kom att bli ”pengar”, något som kunde sparas och användas senare. Denna utveckling gjorde det möjligt för somliga att specialisera sig. Den som var duktig på att t ex göra verktyg av järn eller sy kläder behövde inte längre bruka marken och jaga för att kunna överleva. Man kunde byta till sig det som behövdes, eller till något värdefullt som kunde användas för byten någon annan gång.

I takt med att civilisationerna utvecklades infördes olika former av beskattning som kunde användas för gemensamt försvar, bygga tempel, kyrkor, slott, palats och att finansiera den styrande klassens liv. Den enda större och gemensamma världsbild som fanns från 900-talet fram till medeltiden var i huvudsak den som förmedlades av kristna präster, kyrkan å ena sidan och kungen och krigsmakten å andra sidan. Religionens världsbild blev människans sanning och formade vårt sätt att relatera till varandra och till omvärlden.
Stacks Image 71

Inför industrialismen
 
Detta var historien - i väldigt grova drag- och verklighetsuppfattningen som människan i västvärlden hade med sig in i början på 1800-talet. Föreställningar om att världen, dvs vår planet, varr mer eller mindre oändlig. Större delen var ju fortfarande ”oupptäckt” och outforskad. Råvaror verkade finnas i oändlighet, även om vissa var svårare att få tag på och långt borta.

Och eftersom vi var kristna och hade insett ”sanningen” så gav det oss även någon form av rätt att exploatera vår omvärld. Stora delar av Afrika, Sydamerika och Asien var koloniserade och ”förberedda” inför den utveckling som startade under 1800-talet och accelererade under 1900-talet. Världen var ju så ofantligt stor…

I 1800-talets början passerade vi en miljard människor på planeten och allt fler började flytta in till städerna där de nya fabrikerna växte fram och de nya jobben skapades. I Sverige hade vi vid den tiden drygt 2 miljoner invånare.

Naturen, dvs det som var utanför våra städer, byar och gårdar, hade vi inte längre särskilt mycket kunskap om. Där ute, fanns allehanda djur, växter och odjur samt rövare. Att det vi skulle komma att göra genom den kommande utvecklingen, kunde få konsekvenser för livet och naturen fanns inte med i kalkylen.

Att något som människan gjorde då skulle kunna få negativa konsekvenser i framtiden, var kunskap som vetenskapen eller de praktiska erfarenheterna ännu inte upptäckt och därmed inget som behövdes ta hänsyn till. Även om det möjligen var kunskap som de som brukat naturen och dess resurser – innan användadet maskiner och kemikalier – erfarenhetsmässigt visste. Ett beteende som följt utvecklingen sedan dess.

De konsekvenser man inte kunde se med blotta ögat finns inte, tycks alla ha resonerat, och perspektivet var inte längre än nödvändigt. Det vill säga – kortsiktigt. Konsumtionssamhället började växa fram, och tillväxt blev nu – på gott och ont – människans religion.

The sky is the limit! En grundinställning hos människan som till stora delar levt vidare fram tills våra dagar.

Navigera och sök!

LäsManualen underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Stacks Image 42

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!