Nuläge

Den så kallade industrialiserade världen har sedan industrialismens start i början av 1800-talet överutnyttjat planeten och dess resurser samt påverkat vatten, mark, luft och klimat. Genom kolonialisering har vi gjort anspråk på andra länders råvaror, något som på olika sätt fortfarande pågår men med mer affärsmässiga metoder.

Vi har samtidigt byggt upp ekonomiska modeller som premierar användande av jungfruliga material och dåliga produktkonstruktioner med kort livslängd och i många fall inte går att reparera. ”Självklart ska man ha en ny mobiltelefon varje år”.

I nästa led värderas bolag för mängden produkter man säljer och investeringarna går till bolag med hög omsättning och försäljning trots belastningen på jorden. En belastning som dessutom ökar med användandet av globala transporter som skett i överflöd, där påverkan på miljö och klimat inte setts som något större problem, tills nu.
Stacks Image 63
Bättre och mera livsmedel, sjukvård och kunskap har lett till att människan ökat i antal från från 1940-talets cirka 2 miljarder till snart åtta miljarder. Kriser uppstår på grund av politiska konflikter, krig om råvarutillgångar och nu även till följd av brister, torka och översvämningar som även tvingar människor i flykt.


Produktionssytemet som vi skapat har via löner och beskattning finansierat byggandet av infrastrukturer, städer och transportsystem, samt den offentliga sektorn. Den senare är den politiskt styrda delen av samhället med sociala skyddsnät och samhällsfunktioner som försvar, polis, rättsväsen, skola och utbildning, sjukvård, omsorg samt ett alltmer utvecklat bidragssystem. Detta samhällssystem har under 100-talet år vuxit allt större och har nu mer än 520 myndigheter, 290 kommuner och 21 regioner, utöver staten, för våra ca 10 miljoner innevånare. Lokalkostnaderna för offentlig verksamhet har samtidigt skjutit i höjden och utgör en växande andel av dess kostnader. Lokaler som många gånger skulle kunna användas betydligt effektivare.


Samhället i Sverige har med inriktningen att "vi ska ta hand om dig" brutit de naturliga sociala strukturer som fanns, genom att placera barnen i förskolor, sedan skolor, fritidsverksamheter och de äldre i särskilda boenden. Från början för att avlasta de arbetsföra som ska delta i produktionen och att inkomsten inte skulle avgöra möjligheterna till utbildning och omsorg. Dagens samhällskontrakt som går ut på att medborgaren är anställd och jobbar, får bidrag om man är sjuk, har funktionshinder, är arbetslös eller har för lite medel för att klara sig. Det ska alltså vara något fel på dig, vilket gör att individerna först måste klassas som att ha ett problem för att kunna få stöd av olika slag. Detta har lett till en situation inför framtiden, nu när skattemedlen inte räcker för alla insatser, där känslan av att inte kunna ta tag i sitt egen liv, framstår växer sig starkare.

Visserligen är Sverige ett stort land, men tillgången på mark, vare sig det är till skogsbruk eller jordbruk är ändå begränsad. Det betyder att möjligheten att övergå till fossilfrihet genom användande av skogsråvara som många industrier och fjärrvärmeverk vill göra, är begränsad. Våra gamla gruvor har till och med i ljuset av höjda världsmarknadspriser ånyo öppnats, trots begränsad tillgång som i stort är helt slut inom en generation. Lika lite kan vi förlita oss på att andra länder ska lösa våra långsiktiga behov.
Stacks Image 65
Flera kritiska råvaror som krävs för att producera livsmedel och få skogen att växa är begränsade. Detta gäller tex fosfor, kalium och kalk som är direkt kopplade till markens förmåga. Även andra råvaror som idag är i fokus är: cobolt och litium, liksom alternativ som Zink, Mangan och Natrium, är alla begränsade. Vissa av dessa har en beräknad nivå på mindre än en generation till fullt utvunnen tillgång! Flera av dessa utvinns också i länder där såväl sociala problem som miljöproblem uppstår till följd av utvinningen. I kolonialtermer finns också risker för konflikter då de största fyndigheterna, utöver de som finns i Kina och Ryssland finns i redan utsatta regioner i Afrika och Sydamerika. Likaså har odling av palmolja inneburit skogsskövling av regnskog.


Samma sak kan sägas om bio-inblandningskravet i fordonsbränsle, där vi i Sverige måste avväga odling av livsmedel till grödor som kan användas till biooljor. Skogen är som sagt begränsad och skall användas till mycket annat. Att använda skogsrester eller för den delen också slaktavfall till tallolja. Skogsrester bör lämnas kvar för återföring av näringsämnen och mineraler till marken över tid. Slaktavfall är visserligen en restprodukt men när den inte ingår i kretsloppet av näringsämnen är den inte förnybar i egentlig mening. Därtill kommer konflikten mellan jordbruksmark och skogsodling alternativt bostadsbyggande. I Sverige har vi importerat merparten av olja i form av palmolja från Sydostasien och Sydamerika. Dessutom är motorerna inte optimerade för detta bränsle varför klimatvinsten kan utebli helt och till och med förvärras.

Sveriges ca 5 miljoner hushåll och begränsad industri kan inte bära vilka kostnader som helst. De politiska utspelen med pådrivning av industrin som storskaliga förslagna system baserat på elektrifiering, och snabbtåg, särskilt med beaktande av råvarukonsumtionen för batterier och generellt av metaller för fordon, kabelsystem och cementfundament för högshastighetsjärnvägar och vägar, ter sig kortsiktigt och extremt naturresursförbrukande. Till detta kommer den långsiktiga ekonomin för avskrivningar, drift och underhåll.

Navigera och sök!

LäsManualen underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Stacks Image 42

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!