Skog- och jordbruk

Ett allt intensivare skogs- och jordbruk har påverkat livsmiljöerna för många djurarter och växter. Vi har genom giftanvändning i såväl skog som på åkerjorden aktivt medverkat och förvärrat situationen ytterligare. Detta intensiva jord- och skogsbruk, som innefattar kalhuggning och mono-kulturodlingar, har ytterligare försämrat jordens förmåga att bibehålla fertiliteten i jorden, något som är än allvarligare på sikt. Genom profylaktiskt användande av antibiotika till djur har vi också infört dessa medicinska rester i kretsloppet. Redan idag innehåller växtnäring restämnen som kommer från djurhållning i Europa där även andra gifter förekommer. Vissa av dem är till och med Krav-märkta!

Nedgången på pollinerande insekter är en särskilt farlig utveckling som hotar all växtlighet. Detta skylls i huvudsak på giftanvändning och modernt jord— och skogsbruk där naturliga livsmiljöer tas bort. Troligen påverkar också radiobaserade TV- och telekomsändare pollinerarna, liksom de vanligt förekommande ljusföroreningarna,

Skogsbruket påverkar direkt och indirekt våra ekosystem och är en viktig del i den långsiktiga näringsämnesbildningen och jordens fertilitet. Vi har också lärt oss att monokulturer av skog med sina täta planteringar av framförallt gran och tall innebär ökad förekomst av skadeinsekter och högre risk för skogsbränder.

Skogen är tillsammans med marken vår viktigaste resurs för långsiktig produktion av material för konstruktioner och husbyggnad. Historiskt har vi även använt skogen som ved och som förädling till träkol. Skogsbruket har utvecklats från att ha varit ett försiktigt uttag ur naturskogar till dagens mekaniserade och industriella skogs- och träindustri.

Tillväxten tar tid. Ett stort träd tar 20-30 år att växa till sig till avverkning för virkeshantering. Det gamla talesättet att en generations planterade träd var nästa generations inkomst, gäller egentligen fortfarande. Snabbväxande sorter som Contortatall kan visserligen avverkas efter kortare tid men har inte samma goda materialegenskaper som långsamtväxande sorter. Lövträd som ek och gran har andra egenskaper och lämpar sig för annan användning. Vi ser ju samtidigt ett intresse för ökad användning av trä som byggnadsmaterial och då kommer kvaliteten av träråvaran att avgöra livslängden. Det finns inga genvägar.

Energiskog som ofta placeras på jordbruksmark kan avverkas efter 3-4 år men medför att marken inte kan återställas till jordbruksmark p g a rotsystemens utbredning. Att använda skogsrester, s k GROT för att t ex elda i kraftvärmeverk innebär att man tar bort den naturliga återföringen av näringsämnen och bibehållande av jordens mylla.

Grundförutsättningarna för ett fungerande skogsbruk - liksom för jordbrukets är tillgång till växtnäring och vatten i lämplig omfattning och att skogsmarkens fertilitet kan bibehållas. 

Ett alltför vanligt resultat av skogsbruket är kalhuggning med stora maskiner som också förstör marken. Detta innebär att marken öppnas för regn som tar med sig näringsämnen och jordmån vidare till vattendragen. Det leder i sin tur till övergödning av vattendrag och utarmning av jorden och dess förmåga att skapa nya träd. Dessutom påverkas ekosystemen för insekter växter, fågellivet och djurlivet negativt.


Talande exempel
Redan under 1700-talet bedrevs i Bergslagen storskalig malm- och järnhantering. Energin för malmhanteringen kom från skogen som avverkades under vintern och förädlades till träkol och tjära i milor. Bruket Engelsberg i Bergslagen var vid slutet av 1700-talet ett av de större i Europa. Då hade man i England hittat stenkol som gjorde verksamheten enklare att bryta och som energislag direkt användbar i järnverksamheten. Man hade då i trakten kring Engelsberg avverkat all skog inom en radio av 7-8 mil, varpå ekonomin också ändrades och bruket lades ner. 

På samma sätt har skogen i stort sett försvunnit på Island och delar av England och Skottland.


Navigera och sök!

LäsManualen underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Stacks Image 42

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!