Historik

I människans tidigaste dagar användes naturliga material såsom djurhudar, blad och växtfibrer för att klä kroppen och skapa skydd mot väder och vind. Med samhällets framsteg och teknologiska utveckling kom konsten att väva fram, och här började ull, ett exceptionellt material, spela en framstående roll.

I antika civilisationer som Egypten, Mesopotamien och Kina var det vanligt att använda material som bomull, lin och även siden för att tillverka kläder. Dessa plagg hade inte enbart en praktisk funktion utan blev också symboler för status och social ställning.

Medeltidens kläder var ofta invecklade och påkostade, särskilt för adeln. Klädkoden reglerades noga av samhällets hierarki och lagar som dikterade vilka material och färger som var tillåtna för olika samhällsklasser. I detta sammanhang stod ull starkt fram tack vare dess naturliga värmeegenskaper, och det användes flitigt för att skapa kläder som stod emot kylan.

Renässansen introducerade en ökad efterfrågan på fina textilier och eleganta kläder. Kläderna blev mer intrikata och förskönade med detaljer som broderier och dekorativa element. Denna period kännetecknades också av en ökad betoning på individuell stil.

Med textilindustrins framväxt på 1700- och 1800-talet kom massproduktionen av kläder igång. Bomull var det ledande materialet, men ull bibehöll sin popularitet för att skapa plagg som var varma och funktionella, särskilt i kallare klimat.

Under 1900-talet möjliggjorde teknologiska framsteg och förändringar inom modeindustrin en uppsjö av klädstilar. Modet påverkades av olika kulturella strömningar och politiska händelser.

Efter andra världskriget öppnade sig en ny era för kläder och textilier, präglad av både teknologiska framsteg smat förändrade samhällsstrukturer och konsumtionsmönster. Med industrialiseringen och globaliseringen av textilproduktionen blev kläder mer tillgängliga för en bredare publik, som inte längre nöjde sig med arbetskläder och finkläder.
Konstgjorda fibrer som polyester och nylon introducerades, vilket möjliggjorde skapandet av prisvärda kläder och nya designmöjligheter.

Under 1960- och 1970-talen blomstrade modet med uttrycksfulla och eklektiska stilar som återspeglade den kulturella och sociala omvälvningen. Ungdomskulturen hade stor påverkan, och kläder användes för att uttrycka politiska åsikter och personlig identitet.

Teknologiska framsteg i materialforskning och textilproduktion under 1980- och 1990-talen ledde till utvecklingen av funktionsmaterial och sportkläder som t o m har bakteriedödande egenskaper. Denna period såg även början på ökad medvetenhet om hållbarhet och miljövänlig produktion, vilket sakta ledde till ökad användning av ekologiskt och återvunnet material.

I det tidiga 2000-talet fortsatte teknologiska framsteg att forma modet. E-handel och digitalisering möjliggjorde globala trender och snabbare tillgång till kläder. Samtidigt ökade medvetenheten om arbetsförhållanden och hållbarhet i modeindustrin, vilket ledde till en ökad efterfrågan på etiskt producerade och miljövänliga kläder.

Dagens situation

Sverige är i många avseenden beroende av import när det gäller kläder. Vi har en begränsad produktion av sport- och arbetskläder, samt en växande småskalig modeindustri med mindre volymer har vuxit fram. Klädesproduktionen har till stor del övergått till bomull som odlas i regioner som Afrika, Sydamerika och södra USA. Denna odling kräver stora mängder vatten och växtnäring.

Beredningen och färgningen av kläder involverar ofta kemiska vätskor som innehåller krom, som till exempel för att skapa gula, orangea och röda färger. Denna process kräver betydande mängder vatten, och reningsprocessen av avfallsvattnet har stora brister vilket bl a förorenar vattendrag, skapar hälsorisker för människor och långsiktiga ekosystemskador.

På grund av kostnadsskäl väljer de flesta företag att ha tillverkningen i Asien, särskilt i länder som Kina, Thailand, Indien, Sri Lanka och Filippinerna. Denna förläggning av produktionen resulterar i långa transportsträckor till andra delar av världen. För att bevara klädernas färger packas de ofta med gasen formaldehyd, främst av ekonomiska skäl, men som samtidigt innebär hälsorisker och miljöpåverkan. Hela värdekedjan från odling till slutkonsument är påtagligt belastande för miljön.

Dessutom har vi anammat en kultur av konsumtion och avfall, där mängden textilavfall ständigt ökar. Tyvärr är detta avfall svårt att återanvända på ett effektivt sätt. Vi har även en tendens att tvätta kläderna så hårt att de slits ut i förtid, och vi använder tvättmedel som bryter ner fibrerna i kläderna, vilket i slutändan påverkar miljön när dessa ämnen sprids i naturen. Det är speciellt problematiskt när det gäller konstgjorda fibrer som kan brytas ned till mikroplaster, vilka utgör ett av de riktigt stora problemen i vårt ekosystem.

Möjligheter och strategi för framtiden (vårt förslag)

Vi har både möjlighet och ansvar att öka den inhemska klädesproduktionen och utveckla värdekedjorna för material som ull och lin, framför allt genom småskalig produktion. För att främja framåtskridande inom lin- och ullproduktionen, är det viktigt att stärka samarbetet med kläddesigners för att skapa moderna vardags- och sportkläder som bygger på dessa inhemska råvaror.

I och med att bomullsodling kan konkurrera med livsmedelsproduktion blir det allt mer nödvändigt att omställa textil- och klädindustrin för att möta kraven på hållbarhet. Detta inkluderar omvärdering av materialanvändning och konsumtionsmönster.

En direkt minskning av miljöpåverkan kan uppnås genom införande av ozon-teknik som ersätter traditionella tvättmedel, både i tvättstugor och hemma. Detta inte bara minskar vattenförbrukningen och energiförbrukningen, utan resulterar även i renare material redan vid 30-40 graders tvättprogram. Dessutom bidrar detta till minskad nedbrytning av fibrer och minskad utlakning av betningsmedel och kemikalier som exempelvis krom.

Inom sjukvården används en betydande mängd kläder, ofta i vitt. Genom att utveckla odling av bomullssorter, särskilt i lämpliga länder, kan vi inte bara bygga upp en ny ekonomi utan också ersätta den resurskrävande bomullsodlingen. Det finns även möjligheter att framställa naturfärgade fibrer i milda gröna, bruna och gula nyanser samt att etablera förädling av dessa fibrer till tyger.

Strukturer behöver skapas vars uppgift är att återsamla och ta hand om textilier som ingen längre vill ha.

 Meny

Läs mer 
Externa länkar, mm

Har du några förslag till intressanta länkar som kan komplettera? Lämna dem här.

Navigera och sök!

HittaLättare underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!

Länkar