Ekonomiska förutsättningar

Efter andra världskriget följde en expansiv period där ”alla” hade arbete och svensk industri gick som tåget. Företag som Tetrapak Electrolux, Sandviken, Ericsson samt fordonsindustrin växte och blev stora exportindustrier. 

Första oljekrisen kom 1973 då priserna på olja gick upp mycket drastiskt. Detta föregicks av oktoberkriget samma år och ledde till att OPEC-länderna vägrade att exportera olja till stater som hjälpt Israel i oktoberkriget. Vi fick ransonering på bränslen i Sverige, och vi fick lära oss att släcka lampor och spara på energi.

BNP växte och i siffror ser allt bra ut, Socialdemkratin forsätter sin expansiva utbyggnad av välfärden vi får mer semester och fortfarande är i stort sett alla i arbete. Vi behöver till och med importera arbetskraft, i första hand från Finland och fd Jugoslavien till industrin och Tekoindustrin inte minst.
Under 1980-talet kom förändring när andra länder började producera billigare och många industrier började förlägga produktionen utomlands.

Ägarmässigt tas alltmer kapital in via börsen och företagen som tidigare var ägda av de sk 15 familjerna blev alltmer utlandsägda. Många företag flyttade sina huvudkontor utomlands och samtidigt började automatisering i industrin på allvar. 
På 1990-talet ökade inslaget av arbetslöshet där framför allt ungdomar fick korttidsarbeten. Den offentlig sektorns expansion fortsatte - om än i långsammare takt än tidigare. Nu inleddes den s k privatiseringen, då delar av den offentliga verksamheten inom omsorg, skola och utbildning konkurrensutsattes och började istället utföras av privata aktörer. De s k bemanningsföretag tillkom. Ungdomar fick det allt svårare att få fast arbete och därmed även egen bostad. 

2000-talet kom med de ekonomiska kriserna i USA, där frikostiga lån orsakade kreditförluster som spreds vidare till resten av världens banker, kreditinstitut och försäkringssfären. Sverige har haft kriser, bl a i början av 1990-talet med 500% ränta, när bl a George Soros spekulerade mot den svenska kronan. Det ledde till dåtidens bankkris med bankakut för att rädda bankerna och de mer aktuella pandemikriserna med statliga stödpaket på hundratals miljarder och kriget i Ukraina som orsakat en ny energikris och en inflation som i sin tur inlett en djupare lågkonjuktur.

För många i samhället har utveckling inneburit förändringar och till del försämringar.
Arbetslösheten har pendlat mellan cirka 5% och dagens (okt 2022) cirka 7%.
Men det är alltid en fråga om vad som är arbetslöshet. Människor som befinner sig i olika slags arbetsmarknadsåtgärder och utbildningar räknas inte som arbetslösa - även om många hellre haft ett arbete. Allt fler korttidsarbeten och en växande s k gigekonomi, som många unga tvingas till i kombination med en ökande andel ensamhushåll, leder till att marginalerna minskar och allt fler blir känsliga för ökande kostnader för det mest grundläggande som bostad, mat och el.
Antalet konkurser var 50 procent högre i oktober 2022, jämfört samma period 2021 och allt pekar på att problemen kommer växa.

Vi står inför många utmaningar där den enskildes ekonomi, bidragsberoenden och möjlighet till arbete i traditionella termer minskar och där traditionella åtgärdspaket och bidrag kanske inte löser problematiken. Här behövs ett nytänkande som rör hela samhällets långsiktiga utveckling!

Navigera och sök!

LäsManualen underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Stacks Image 42

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!