Kommentarer och analys

Ur ett ekonomiskt perspektiv ser det inte särskilt ljust ut med utgångspunkt från dagens (dec 2022) situation. Varken ur ett kort perspektiv på 1-2 år, eller mera långsiktigt, på 100 år. Ett sådant långsiktigt perspektiv är rimligt att ha, då samhällsekonomin och hela situationen även handlar om våra barn och barnbarn…

Den ”modell” som Sverige jobbat med, sen andra världskriget, har varit att kunna exportera till oss ett överskott genom privata och livskraftiga företag, eftersom vår egen hemmamarknad är för liten. Ett överskott som varit grunden till att kunna ha en hög ambition avseende ”våra gemensamma åtaganden” i form av en stor offentlig sektor samt en hög levnadsstandard i allmänhet.
Förutsättningarna för att den svenska ”modellen” ska vara framgångsrik även i framtiden ser alltså inte särskilt bra ut.
Redan innan Pandemin och dess effekter, började det knaka på flera olika sätt.

När det handlar orden offentliga verksamheten kom det till uttryck genom att prognosen för kommuner och regioner beräknades ge ett underskott på 24 miljarder för de kommande 3 åren. Ett tillskott från staten, under pandemin 2019-2021, på 200 miljarder löste just dom problemen, men bara temporärt. Idag, dec 2022, har den sektorn fortfarande ekonomiska problem, som nu dessutom förstärkts av energikrisen som delvis kriget i Ukraina orsakat.

En kris som visar att inte bara Sveriges, utan även Europas energisystem är i obalans. Prisstegringarna slår genom i alla samhällssektorer och drabbar privata företag, offentliga verksamheter och hushåll. Till detta kommer nu prisstegringarna på fjärrvärme, elnät och behov av reparationer av våra gamla VA-nät. Det uppenbara är att livsmedelspriserna stigit.

Stacks Image 59
Elnätskostnaderna ökar i takt med den utbyggnad som pågår i Svenska kraftnäts regi, en investering om 125 miljarder SEK som beräknas vara klar 2040. Kostnaderna kommer nu, och debiteringarna till regionnäten kommer att slå igenom till slutkunderna. Redan nu har nätavgifterna börjat höjas, och då har vi ännu inte på allvar påbörjat påbörjat utbyggnaden av regionnäten. En utbyggnad vars kostnader lär uppgå till 1000 talet miljarder.
Dessutom tillkommer VA-infrastrukturerna, som är ca 50-75 år gamla och man måste byta rörsystemen. Svenskt vatten har sagt att det måste ske 10-procentiga höjningar årligen under överskådlig framtid.
Fjärrvärmeverken står utan råvaror och biobränslen från skogen räcker inte. Redan idag har man höjt priserna. Import är inte heller lösningen då "alla" jagar energiråvaror för allt idag. Vår skog och mark räcker inte heller till, och vi har inte heller inhemsk livsmedelsproduktion så det räcker.

Riksbanken höjde räntan under hösten 2022 och flaggar för ytterligare höjningar i början av 2023. Förklaringen är den höga inflationen. En inflationen som är kopplad till just prishöjningarna på bränsle, el och livsmedel, områden som till stor del är politiskt konstruerande prissystem eller politiskt påverkade genom flera skattehöjningar inom hela energiområdet. Dessutom har Livsmedelsbranschen kunnat redovisa rekordvinster för 2021.

Friställningarna inom byggbranchen pågår och redan nu (dec 2022) räknar man med en 40 procentig minskning av bostadsbyggandet under 2023, vilket i sin tur kommer få effekter hos både underleverantörer och materialtillverkare. Fordonssektorn kan inte leverera på grund av brister på elektronikkomponenter vilket redan nu tvingat fordonstillverkare både i och utanför Sverige att stänga fabrikerna under kortare perioder. Även det påverkar underleverantörer. Försäljningssiffror redovisas, men det är först vid leverans som kassaflödet uppstår. Att sälja elbilar när vi har elbrist och uppmanas spara el samtidigt som elinfrastrukturen inte finns på plats ter sig än svårare. Redan idag pratas i Europa om att införa restriktioner på laddning och användandet av el-bilar.

Sällanköpsvaror, kläder och elektronik m fl sektorer minskar i försäljning och friställningar inom H&M och konkursen i Indiska talar sitt tydliga språk.

Samtidigt sjunker fastighetsvärden och risken för en ny bankkris närmar sig återigen, som vid sekelskiftet 2000. Då blev lösningen en bankakut som löste bankernas soliditet. Hushållen fick dock betala med höjda räntor under lång tid. Orsaken till bankkrisen var frikostig utlåning till fastighetssektorn och spekulation. När marknadsvärdena sjönk på fastigheterna skapades bokföringsmässiga balansräkningsproblem. D v s att värderingar på säkerheterna gjorde att bankerna fick soliditetsproblem, vilket åtgärdades av staten och genom de efterföljande räntehöjningarna för lån.

Situationen idag är lite annorlunda, men effekten kan bli densamma. Bankernas soliditeten minskar nu i takt med att värden i bankernas säkerheter i fastigheter sjunker. Ser vi till hushållens situation, är större delen av ev utrymme för kostnadsökningar borta. Den ekonomiska utvecklingen leder till att bostadsrättsföreningar tvingas höja avgifterna. Särskilt nyproduktion, då just deras belåning är hög och när man skall omplacera lån i föreningen lär de blir mycket dyrare nu, vilket även gäller för de enskilda medlemmarna. Skulle en medlem eller en lokalhyresgäst inte klara av de ökade kostnaderna måste föreningen, dvs de resterande medlemmar att täcka underskotten. I dagens situation kan försäljning av bostadsrätt vara svårt och förlust kan uppstå för säljaren. På så sätt är situationen allvarligare idag än vid sekelskiftet.

I det längre perspektivet är bristen på energiråvaror, men också metaller och halvledarmetaller ett växande problem, särskilt när det gäller samhällets elektrifieringsambitioner. Dessa råvaror finns i huvudsak i Ryssland och Kina samt i Afrika och Sydamerika. Ett ekonomiskt krig handelskrig har pågått en längre tid och tillgångarna har i växande omfattning de senaste 20 åren kommit att kontrolleras av framförallt Kina. Tillgångar som dessutom kommer ta slut inom en överskådlig framtid med dagen förbrukningstakt.

Navigera och sök!

LäsManualen underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Stacks Image 42

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!