Vätgas

Vätgas är ingen ny företeelse Vätgas utvecklades redan under mellankrigstiden för användning i luftskepp. Under senare tid har man försökt utveckla systemlösningar för bränsleproduktion och för användning i industrin. Svårigheten med vätgas består dock. Det är den minsta atomen vi har och detta medför att gasen är svårt att hantera. Den läcker lätt och den är aggressiv mot metaller.  Gasen är också mycket explosiv när den blandas med Luft/syre.

Framställningen sker genom elektrolys av vatten där stor mängd energi av elektricitet behövs. Vidare behövs vatten.  Gasen lagras och transporteras oftast i tryckkärl som är nedkylda. Även om förbättringsteknik nu utvecklas som katalysatorsteg så åtgår stora mängder vatten och energi. Att använda havsvatten med salt innebär det antingen placering av anläggningarna vid havet och transporter och utbyggnad av el-infrastruktur och genereringskapacitet till dessa platser, alternativt transportsystem för vatten till anläggningarna. Tillgången på el och tillgången på vatten är också avgörande faktorer för placering av anläggningarna där transport och infrastrukturkostnader kommer att vara avgörande förutom energiåtgången. Detta gäller särskilt för storskalig användning i industriella tillämpningar.

Riskerna med vätgasen i tekniska system och dess lagring med läckagerisk mm har gjort att den inte vunnit mark. Man hanterar normalt gasen i gasflaskor under tryck och kyla. Att transportera gasen på vägar i tankar eller liknande medför därför extra stora risker. Pipelinesystem är likaså stora risker för läckage som blir svåra att åtgärda.

Den uppenbara risken för sabotage och dess inbyggda risk med explosioner gör också att riskerna ökar om vi bygger fordon och tankställen som enkelt kan slås ut med enkla handeldvapen med spårljusammunition. Även bortfall av elsystemet kan utlösa problem då detta används för att säkra kylningen av lagren.

Jämfört med andra bränslens produktion och effektivitet och verkningsgrad är att först använda stora mängder energi/elektricitet för elektrolys för att sedan behöva mer energi för komprimering och transport och lagring för att sedan omvandla till elektricitet via bränsleceller att gå över ån efter vatten minst sagt.

För användning i fordon krävs bränsleceller som omvandlar gasens energi till elektricitet i fordonet. Bränsleceller har en livslängd motsvarande traditionella om 3-5 år.. Material för bränsleceller är också en begränsade resurs.

Navigera och sök!

LäsManualen underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Stacks Image 42

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!