El-området

Allt sedan 1960-talet, då Sverige hade ett av världens mest stabila elnät har inverkan från politiken försatt det i teknisk obalans och skapat ett politikområde med politisk spelplan. Detta agerande har skett utan verklighetsförankrad analys och vars resultat nu hotar inte bara hushållen, utan även industrin och samhället i stort, och då inte bara i Sverige. Genom att tillsätta politiker i ledningar för verksamheter inom el-området har man kunnat påverka strategi långt utöver teknik, och undan för undan skapat svåra eller rent av dåliga förutsättningar för vad som redan från början är ett tekniskt komplicerat system.
Stacks Image 36
Genom att sammankoppla elnäten i större system ökas alltid risk för obalans och andra fel som leder till större black-outs, vilket inträffat vid flera tillfällen. I efterspelet av orkanen Gudrun 2005, där många luftledningar revs ned av nedfallande träd, kom ”politiken” överens med nätbolagen att de skulle lägga ned ledningsnäten i marken. De gamla ledningsnäten gick efter kartan d v s rakaste vägen genom skogen. Nydragningen kom nu att istället följa vägarna. Ett upplägg som är extremt kostsamt och tar långt tid. Det är ännu inte klart och nätbolagen har som de säger koncentrerat sig på andra viktigare satsningar. För att finansiera detta gick staten med på att s.k. nuvärdesvärdering skulle få ske oavsett om näten var gamla eller nya och har orsakat höga nätavgifter. TiIl detta har vi utökat beskattningen på allt och lagt moms ovanpå.

Kärnkraften började avvecklas genom suboptimering av ekonomin, där vinstintresse i kombination med beskattningen gjorde det företagsekonomiskt omöjligt att fortsätta och nu lett till elbrist och en skenande ”el-börs” i hela norra Europa. Detta har lett till man att ”spelar med” elpris av import och export, vilket lett till en ”marknad” där även ägaravkastning till staten och beskattningsintäkterna har betydelse.

Man införde de s k prisområdena 2011 på EU-basis. I praktiken ökade bara priserna i vissa områden. För industrin och jordbruket blev effekterna konstiga, man kunde ju inte flytta verksamhet efter linjerna mellan områdena.

De verkliga produktionskostnaderna har inget med prissättningen att göra. Det faktum att norra Europa med Tyskland och Polen tvingades från användande av rysk gas 2021/2022 och att tyska staten stängde två av sina kärnkraftverk gjorde att man tvingades övergå till kol/brunkolsbaserad produktion, där priserna tillät produktion. Till detta kommer också de s k utsläppsrätterna, som man måste betala för att kompensera sina utsläpp med. Även dessa är en politisk konstruktion och föremål för spekulation som en börs. Utsläppshandel är ett ekonomiskt styrmedel för att kunna möta kraven på minskade utsläpp av växthusgaser som ställts i Kyotoprotokollet, med minsta möjliga negativa påverkan på ekonomisk utveckling och sysselsättning.
Stacks Image 38
En central organisation, vanligtvis en regering eller någon av dess myndigheter, bestämmer en tillåten mängd (ett tak) för de växthusgaser som får släppas ut. Detta kallas nationella fördelningsplaner. Företag och bolag som står för utsläppen förfogar över utsläppsrätter (tilldelningar eller ransoner) under handelsperioder som varar 4-5 år. Det totala antalet utsläppsrätter motsvarar den bestämda mängden utsläpp, vilket gör att den totala mängden utsläpp begränsas till det överenskomna taket. Företag som under denna period släpper ut mindre mängd växthusgaser än sin tilldelning, kan antingen spara rätterna till nästa period eller sälja utsläppsrätterna till andra företag som förbrukat sina ransoner. Denna försäljning av rätter kallas handel med utsläppsrätter. Företag kan handla av varandra, via börser, banker eller via särskilda mäklare. I praktiken blir alltså köpare av rätter straffade för sina utsläpp, medan säljarna blir belönade för att de minskat sina utsläpp. Ju fler bolag som behöver köpa utsläppsrätter, desto högre blir priset enligt lagen om tillgång och efterfrågan, vilket innebär att det är en bra affär för företagen att minska sina utsläpp.
Det övergripande målet med utsläppshandel är att minska utsläppen av växthusgaser: I i vissa fall kan taket sänkas med tiden. I andra system dras en del av rätterna tillbaka för varje transaktion som sker, vilket innebär att den tillåtna mängden utsläpp minskar varje gång handel sker. Om ett företags utsläpp överskrider antalet rätter som det förfogar över, åläggs företaget att betala en sanktionsavgift beräknad på den överskridande mängden. Inom EU är sanktionsavgiften 10 euro per ton koldioxid
I USA har en handel, Acid Rain Program, med utsläppsrätter för kvicksilver och svavel varit i gång under flera år. Den har stått modell för den europeiska handeln med utsläppsrätter för koldioxid, EU ETS.

Staten agerar också bidragsgivare till storförbrukare genom att ge skatteundantag. Detta sker för stora datahallsprojekt och högst sannolikt också för batterifabrikerna Detta bidrar givetvis också till periodisk elbrist i framtiden. Redan idag är det elbrist, till och med på sommaren, eller så spelar man med elpris i import och export. Marknadsprissättning och viss spekulation tjänar som viktig faktor.

Navigera och sök!

LäsManualen underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Stacks Image 42

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!