Kunskapsbildning

En av mest avgörande utmaningar gäller hur vi kan tillägna oss ny kunskap och utbilda framtidens unga. Aldrig har denna utmaning tett sig mer relevant än nu. Dels handlar det om att öka samhällets hållbarhetskunskap och dels handlar det om HUR och Vad vi lär oss.

En alltför stor del av dagens skoldebatt har handlat om ägande och utdelningar till friskoleägare. Traditionellt har förändringar försökt åstadkommas genom ändringar i regelverk, styrdokument som läroplaner och satsningar på IT-stöd, vilket mest rört skolan former. Det nya har varit införande av krav på behöriga lärare. Merparten av skolans lärare har aldrig arbetat utanför skolan. Tidsmässigt arbetar en lärare ca 20 undervisningstimmar i veckan, resterande utgörs av möten, förberedelse- och efterarbetestid samt utveckling. Till skillnad från t ex anställda journalister så äger läraren rättigheterna till det material man utvecklar som anställd.
Stacks Image 61
Den skola, som vi har idag, började under slutet av 1800-talet som svar på ett behov av att kunna läsa , skriva och räkna, och var starkt kopplad till kyrkan. På denna tid levde merparten av människorna på landsbygden och fick naturligt i vardagen till sig kunskap om jorden, skogen, naturen och dess samspel med oss människor. Kunskapen om dess förmåga att ge oss det vi behöver genom livsmedelsproduktion, om skogs- och jordbruk samt jakt och fiske var avgörande. Detta tillsammans med kristendom och historia var det huvudsakliga innehållet i utbildningen. takt med inflyttningen till städerna ökade innehållet till mer teoretiska utbildningar och mer komplex teknik för industrins behov. Samtidigt tappade vi den naturliga kontakten och kunskapen om naturen och dess förutsättningarna för att kunna producera livsmedel.

Vi delar in eleverna efter ålder, och inte efter förkunskaper och vi delar in skolans verksamhet i förskola, förskoleklass, lågstadium, mellanstadium, högstadium och gymnasium. I varje stadie förutsätts varje individ att ha samma förkunskaper som sina klasskamrater. Ofta innebär varje steg i denna trappa även byte av skola, lokaler och lärare.

Skolan och utbildningsområdet har varit föremål för många utredningar. Förskola- skola utredningen i slutet av 1990-talet gjordes inför införandet av årskurs ”noll” dvs förskoleklass. Utredningen tog utgångspunkt i barns utveckling som varierar stort i tidig ålder. Många kan lösa och skriva och till och med räkna när man börjar förskoleklass emedan andra inte klarar detta. Allt detta är välkänt. Trots detta infördes förskoleklass i grundskolans regi. I vissa fall skapades till och med burliknande platser på skolgårdarna för att de mindre barnen skulle vara skyddande från de större. Upplevelsen från att ha haft en trygg förskola blev med ens något helt annat. Risken i att barnen tappar motivation i tidigt skede är uppenbar och detta kan ge problem långt upp i skolåldern där det sedan krävs egen inlärning.

Distansundervisning blev ett begrepp på 1990-talet främst kopplat till högskolestudier. man skapade till och med en särskild myndighet för att tillhandahålla utbildningar mellan olika lärosäten. Därefter tillkom begrepp som flexibelt lärande och livslångt lärande. Detta kallas idag missvisande fjärrundervisning. Inom grund- och gymnasieskolan är det i praktiken förbjudet att ge/sälja/köpa undervisning mellan kommuner idag, något som givetvis är ett hinder på många sätt. Mindre kommuner och skolor där lärarrekryteringen kan vara ett problem, skulle t ex kunna erbjuda fler ämnen och använda lärarresurser ”på distans” utan att behöva anställa lärare. Likaså tvingas mänga elever till långa skolvägar alternativt att flytta när man skall gå vissa gymnasieutbildningar. Situationer som lämpar sig väl för just distansundervisning.


Skolans ekonomi har förändrats. I dag är lokalkostnader en dominerande kostnadspost. Från att på 1980-talet varit ca 20% av skolans budget är nybyggda skolor till och med mer än 50% av budgeten. Skolans lokaler är också bland de minst utnyttjade lokalerna, med kyrkor som ledande i minst utnyttjande. Till dessa har också IT-kostnader lagts till.

Skolans styrning – via styrdokument, sköts av Skolverket. Styrdokumentet är extremt detaljreglerande. Man definierar antalet timmar per ämne som undervisning skall ske i. Mätning av elevernas kunskaper sker med prov där mängden prov kraftigt har ökat. På gymnasiet förekommer prov på varje delkurs och till detta kommer nationella prov. Det är uppenbart att elverna tvingas "läsa för provet" och inte för att lära sig.


Skolans utveckling sköt egentligen inte fart förrän med friskolereformen. Genom satsningar med den sk IT-miljarden från KK-stiftelsen vid sekelskiftet och efterföljare satsningar har dock inte mycket skett när det gäller ITs möjligheter att individualisera och ta fram bra pedagogiskt materia.
Merpartner av IT-stöden är administrativa för att underlätta kommunikation och distribution av material till eleverna. I samband med pandemin 2019-2021, ökade fjärrundervisning med verktyg som Zoom och Teams används. Men i grunden var det inget nytt, enbart en förlängningen av klassrummet.

Digitalisering är givetvis en möjlighet, men då måste framför allt nytt pedagogiskt material tas fem som verkligen håller måttet, annars blir det bara samma material – men på skärm istället för papper. Detta görs inte av enskilda lärare, skolenheter eller kommuner via projektbidrag. IT i skolan har hittills varit för administration, kommunikation med lärare och insändning av material.

Folkbildningen har också följt tidens utveckling och behovet har aldrig varit större för att ge kunskap om odling och livsmedelförsörjning, där kunskapen om jordens förmåga och fertilitet står i centrum. Det finns också ett grundläggande behov av kunskap om förutsättningarna för hållbar utveckling. Merparten av kursutbudet är idag kretsande kring klimat.

Kunskapbildningen om vår komplexa värld är också en utmaning för högre utbildning och förskning. Denna är i allt väsentligt orienterad på stuprörsforskning. Ingen systematisering sker idag ”tvärs" ämnesområden som gör att de s k systemavgränsningar man normalt arbetar med kan kopplas samman till kunskap.


Stacks Image 63

Skolans utveckling sköt egentligen inte fart förrän med friskolereformen. Genom satsningar med den sk IT-miljarden från KK-stiftelsen vid sekelskiftet och efterföljare satsningar har dock inte mycket skett när det gäller ITs möjligheter att individualisera och ta fram bra pedagogiskt materia.
Mer partner av IT-städen är administrativa för att underlätta kommunikation och distribution av material till eleverna. I samband med pandemin 2019-2021, där fjärrundervisning med verktyg som Zoom och Teams används. Det egentligen enbart en förlängningen av klassrummet.

Digitalisering är givetvis en möjlighet, men då måste framför allt nytt pedagogiskt material tas fem som verkligen håller måttet. Detta görs inte av enskilda lärare, skolenheter eller kommuner via projektbidrag. IT i skolan har hittills varit för administration, kommunikation med lärare och insändning av material.

Folkbildningen har också följt tidens utveckling och behovet har aldrig varit större för att ge kunskap om odling och livsmedelförsörjning, där kunskapen om jordens förmåga och fertilitet står i centrum. Det finns också ett grundläggande behov av kunskap om förutsättningarna för hållbar utveckling. Merparten av kursutbudet är idag kretsande kring klimat.

Kunskapbildningen om vår komplexa värld är också en utmaning för högre utbildning och förskning. Denna är i allt väsentligt orienterad på stuprörsforskning. Ingen systematisering sker idag ”tvärs" ämnesområden som gör att de s k systemavgränsningar man normalt arbetar med kan kopplas samman till kunskap.

Navigera och sök!

LäsManualen underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Stacks Image 42

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!