Det finns också gamla områden, som torvmossar och organiska massor på havets botten, där organiskt material bryts ner över tid och frigör växthusgaser. Dessa områden kallas Taigan och finns i norra Kanada och norra Ryssland. På grund av klimatförändringen har dessa områden börjat smälta och släpper nu ut stora mängder växthusgaser.
På det här sättet bildas kretslopp för kväve, fosfor och kol, vilket är viktiga ämnen för alla växter.

Några av de viktigare kretsloppen är:
1. Koldioxidkretsloppet: Koldioxid är en gas som är avgörande för växternas fotosyntes och för regleringen av jordens klimat. Växter tar upp koldioxid från atmosfären och genom fotosyntes omvandlar de den till syre och kolhydrater. Därefter frigörs koldioxiden igen genom andning och nedbrytning av organiskt material. Dessutom finns det naturliga processer som lagrar koldioxid, som exempelvis i havens plankton och i markens organiska material.
2. Syrekretsloppet: Syre är avgörande för många livsformer, inklusive människor och djur. Genom växternas fotosyntes frigörs syre som en biprodukt och sprids sedan genom atmosfären. Djur och människor andas in syret och genomför respiration, vilket frigör koldioxid som sedan kan tas upp av växterna. Detta skapar ett kretslopp av syre och koldioxid.
3. Växtnäringskretsloppet: För att växter ska växa och trivas behöver de näringsämnen som finns i jorden, som exempelvis kväve, fosfor och kalium. Dessa näringsämnen tas upp av växterna och används för deras tillväxt. När växterna sedan dör eller bryts ner, återgår näringsämnena till jorden och kan återanvändas av nya växter. Djur som äter växter bidrar också till spridningen av växtnäringsämnen genom sina avföringar.


Genom att förstå och bevara dessa kretslopp i balans kan vi bidra till en hållbar miljö för växter och människor.