Människans historia
Mer om Människans påverkan
- Start
- SiteMap
- LäsManual
- Offentliga beslutsfattare
- Engagera dig?
- Press och opinion
- Investerare och partners
- Engagerad medborgare
- Om oss
- Hållbarhet
- Förutsättningar
- Nuläge
- Det globala perspektivet
- Begränsningar
- Yttre kretslopp och solen
- Vatten och vattnets kretslopp
- Andra kretslopp
- Historik, klimat och jordens yta
- Människans påverkan
- Förutsättningar i Sverige
- Befolkningstillväxt och migration
- Boende
- Den enskildes perspektiv
- Ekonomiska förutsättningar
- Energi
- Industrin
- Importberoende
- Infrastruktur
- Kunskapsbildning
- Lagstiftning och regelverk
- Livsmedel
- Naturtillgångar
- Transporter
- Syntes - förutsättn. Sverige
- Hindersanalys
- Människan och samhällsutvecklingen
- Historik, klimat och jordens yta
- Att förändra samhället
- Förändring, utveckling och motstånd
- Skattemedel och utveckling
- Ytterst lite har hänt
- Utredning, beredning och kommittér
- Om vårt s k innovationssystem
- Syntes och slutsats
- Biståndsländer
- Analyser
- Utmaningar
- Förslag
- Förändring, utveckling och motstånd
- Mål
- Strategi
- Ekonomiska modeller
- Socioekonomiska lösningar
- Plan
- Förslag per område
- Aktuellt
- Partner & Sponsor
- English
- Kontakt
För att förstå varför vi befinner oss där vi är idag behöver vi titta tillbaka på människans historia och de faktorer som har format vårt sätt att leva, tänka och förhålla oss till vår omgivning. Det är viktigt att notera att den följande texten ger en övergripande beskrivning av människans historia med ett huvudsakligen europeiskt/västerländskt perspektiv.
Människan är en av de cirka 5 500 däggdjursarter som finns på planeten Jorden. Vi har funnits i cirka 150 000 år, och under de senaste 10 000 åren har vi inte genomgått några stora fysiska förändringar. Däremot har vår miljö förändrats i takt med att vi har organiserat oss i civilisationer, särskilt under de senaste 200 åren.
Människan är en av de cirka 5 500 däggdjursarter som finns på planeten Jorden. Vi har funnits i cirka 150 000 år, och under de senaste 10 000 åren har vi inte genomgått några stora fysiska förändringar. Däremot har vår miljö förändrats i takt med att vi har organiserat oss i civilisationer, särskilt under de senaste 200 åren.
Civilisation innebär bland annat att vi utvecklar ett gemensamt språk, delar en världsbild, bildar byar och städer, etablerar sociala hierarkier, centraliserar ekonomiska och politiska system, främjar teknologisk utveckling och har en organiserad krigsmakt. Ursprunget till civilisationen anses ofta vara beläget någonstans i den forna Orienten, och vid den tiden fanns det mellan 1 och 10 miljoner människor på hela planeten.
Under lång tid var vår påverkan på omgivningen mycket begränsad under den "civiliserade" perioden, vilket motsvarar cirka 98-99 procent av vår historia. De fotspår vi lämnade var sådana som enskilda personer, eller grupper av hundra eller kanske tusen människor, kunde göra med sin egen kraft. Det var individuella eller kollektiva avtryck.
Visserligen insåg vi tidigt att vi kunde göra mer med hjälp av andra däggdjur, såsom hästar, kor och oxar, men vad vi kunde göra och konsumera var ändå mycket begränsat. Dessutom var vår livsstil i harmoni med naturen och hade en ekologisk balans, även om det inte var något medvetet val utan snarare något vi lärde oss från tidigare generationer. Genom årtusenden hade vi lärt oss vad som fungerade bäst med de givna förutsättningarna. Det vi tillverkade var gjort av naturliga material och användes tills det inte längre gick att reparera, och då blev det en del av något nytt eller återfördes till naturens egna kretslopp.
Vi lärde oss hur vi kunde odla marken och hur kunskap om väder, jord och olika grödor kunde leda till bättre och större skördar. I de tempererade zonerna i norr, där vi befann oss, identifierade vi fyra årstider, medan det närmare ekvatorn bara fanns två. Utöver att vi förstod hur årstiderna påverkade skörden, utvecklade vi också kunskap om den bästa tidpunkten för fiske, jakt och förflyttning.
Kunskapen förvärvade vi genom egna erfarenheter, men framför allt genom att lära av tidigare generationers erfarenheter, framgångar och misstag. Kunskapen gick i arv från föräldrar till barn, och vi fick lära oss genom att observera, lära av de äldre och själva prova på.
Vi utvecklade marknadsplatser där vi kunde byta till oss de saker vi behövde, och vi införde också ett system med "pengar" för att "lagra" resultatet av vårt arbete, något som kunde sparas och användas senare. Denna utveckling möjliggjorde specialisering för vissa människor. De som var skickliga på att smida verktyg av järn eller sy kläder behövde inte längre bruka marken eller jaga för att överleva. De kunde byta till sig det de behövde eller byta till sig något värdefullt som kunde användas i framtida byten.
I takt med att civilisationerna utvecklades infördes olika former av beskattning för att finansiera gemensamt försvar, bygga tempel, kyrkor, slott, palats och upprätthålla den styrande klassens livsstil. Fram till medeltiden fanns den största och gemensamma världsbilden i huvudsak inom ramen för den förmedlades av de kristna prästerna, kyrkan å ena sidan och kungen och krigsmakten å andra sidan. Religionens världsbild blev människans sanning och formade vårt sätt att relatera till varandra och till omvärlden.
Inför industrialismens början
Detta var historien - i mycket generella termer - och människans syn på verkligheten vid början av 1800-talet. Vi hade föreställningar om att världen, det vill säga vår planet, var mer eller mindre oändlig. Stora delar av världen var fortfarande "outforskade" och okända. Råvaror verkade vara i oändlig tillgång, även om vissa var svårare att nå och befann sig på avlägsna platser.
Eftersom vi hade en kristen tro och ansåg oss känna "sanningen" ansågs vi ha rätt att exploatera vår omvärld. Stora delar av Afrika, Sydamerika och Asien hade koloniserats och "förberetts" för den utveckling som skulle inledas under 1800-talet och accelerera under 1900-talet. Världen verkade ofantligt stor...
I början av 1800-talet passerade vi en miljard människor på jorden, och allt fler flyttade till städerna där nya fabriker växte fram och nya jobb skapades. I Sverige hade vi vid den tiden cirka 2 miljoner invånare.
Vi hade inte längre så mycket kunskap om naturen utanför våra städer, byar och gårdar. Det fanns alla möjliga djur, växter och farliga varelser där ute. Vi tänkte inte på att våra handlingar i den kommande utvecklingen kunde få konsekvenser för livet och naturen. Vi visste ännu inte att det vi gjorde då kunde ha negativa konsekvenser i framtiden. Det var inte med i beräkningen.
Det var en vanlig uppfattning att det som inte kunde ses med blotta ögat inte fanns, och perspektivet sträckte sig inte längre än vad som var absolut nödvändigt - det vill säga, kortsiktigt. Konsumtionssamhället började växa fram, och tillväxt blev nu människans religion, både till det goda och det onda.
"The sky is the limit!" var en grundinställning som människan hade och som till stor del har fortsatt att prägla oss fram till idag.
- Har du några förslag till intressanta länkar som kan komplettera? Lämna dem här.
Navigera och sök!
HittaLättare underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!
Bli medlem i vår Facebookgrupp!
Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.
We are working on a short version of this web site in English.
Happy reading!
We are working on a short version of this web site in English.
Happy reading!
Förändra systemet
Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!