Människan har sedan urminnes tider hitta på olika metoder för att kunna förflytta material och sig själva De viktigaste landvinningarna var trots allt hjulet och djurdragning var den rådande metoden under antiken och före det i Asien, sedan kom fartyg, däreter järnvägen som möjliggjordes av ångmaskiner och byggnation av broar, järntillverkning mm. Ved och senare stenkol drev fartyg och järnvägen. På 1900-talet hittades oljan och vi lärde oss göra bränsle, bygga vägar och utveckla flyget, Efter andra världskriget d vs 1.5 genration sedan började vi kunna köpa egna bilar, exporthandeln sköt fart och i slutet av 1960-talet inleddes turismen med flyg. I början inom Europa och sedan sekelskiftet över hela världen. Aldrig har vi gjort av med så mycket bränsle och till denna hörande industriella verksamhet med tillverkning av fordon än idag.
50 procent av vår livsmedelförsörjning bygger på import. Internationellt tillverkas mycket i Asien. Vi importerar komponenter och elektronik som ingår i de flesta produktern. Industrin arbetar efter Just-in-Time, med minimala lager bygger på ett fungerande och globalt transportsystem. Klädesindustrin, som så många andra, bygger på billig tillverkning utomlands

Kort sagt, på två generationer har vi blivit transportberoende, och detta gäller större delen av världen idag.

Nuläge - Transporter

Vi har i Sverige i snitt mer än en bil per familj. Vi har ca 5 miljoner fordon regisserade 2022, Lastbilstransporter sker dagligen till alla butiker med livsmedel. Vi har byggt upp kollektivtrafik som utgår från administrativa kommun- och landsting/regionsgränser, inte från behov från punkt A till punkt B.. En mängd olika lösningar på tidtabeller, biljettsystem som blir problem om resan passerar över administrativa gränser. Under rusningstid går bussarna i regel tomma från stadskärnor och företagsområden.

Till detta kommer nationellt utförande av järnväg och flyg samt olika aktörers speciella transporter som post och paket hela vägen ut till alla enskilda mottagare. Vi har organiserat separat hantering av post, paket, och persontrafik. och de separata transporterna till våra hem med post och paket går oftast tomma på vägen tillbaka. Ytnyttjandegraden och också ekonomin är därmed dålig.

Utnyttjandegraden av våra fordon är idag generellt låg. Vi åker själva i våra bilar och sitter i köer. På landsbygden tvingas enskilda familjer ofta ha 2-3 bilar då inga andra transportmöjligheter, som kollektivtrafiken bara finns vissa tider på dygnet.

Städernas problematik är i första hand framkomligheten. Mängden fordon är helt enkelt för stor. Parkeringarna räcker inte och medelhastigheten sjunker dramatiskt. Till detta kommer också försämrad boendemiljö, luftkvalitetsproblem mm.

I städerna är är genomsnittshastigheten ofta 1-5-20 km i timmen, och 70 km i timmen räcker för merparten av transporterna som topphastighet. Trots det är de fordon vi använder konstruerade för att köra i betydligt högre hastigheter.

Olika försök med bil-pooler har inte fått genomslag, då dessa inte har bättre tillgång til parkeringar och kostnaderna för dem är höga då de ofta knyts till en tillverkare vars primära mål är att sälja dyra fordon - inte att erbjuda hållbara och enklare transporter.

Bränslet har uteslutande baserats på fossil olja, men i ljuset av att vi vet att denna kommer att ta slut och dess utsläpp av växthusgaser, har man de senaste 20 åren börjat tittat på alternativ som syntetiska bränslen, biobränslen, vätgas och el-baserade fordon.

Visionen om elfordon

Ur ett planetperspektiv på miljontals år kan vi konstatera avsevärda klimat- och andra förändringar har skett genom pol-vändningar, kometnedslag, istider och tropiska klimat. Förutsättningarna förändras. Det hinner hända mycket på t ex 500 000 år eller 5 000 000 år. Vilket ändå fortfarande är ögonblick jämfört med planetens perspektiv på drygt 4 500 000 000 år. Och det behövs inte så mycket, för att en liten obalans långsiktigt kan få stora konsekvenser.

Den moderna människan har funnit i ca 10 000-år. Men det är först de senaste 200 åren som ”utvecklingen” tagit fart. Det var då vi började kunna hantera lagrad energi i form av kol och olja - och industrialiseringen kom igång. Ur ett individperspektiv så handlar det framförallt om vad vi själva och våra föräldrar upplevt och då talar vi om 1-2 generationer d v s 50-100 år.

Genom att vi kunnat bruka jorden effektivare, förvara och producera livsmedel, utvecklat mediciner, så lever vi längre idag. Samtidigt har jordens befolkning växt till snart 8 miljarder. I stor sett är all tillgänglig mark utnyttjad och vi har nått en gräns för vad jorden skogen och havet kan producera.

Under de senaste hundra åren har vi skapat ett jordbruk som bygger på storskalighet, tillsatser av industriell gödsel och mekanisk bearbetning på ett sådant sätt så att den nödvändiga humusuppbyggnaden utarmas och hotar jordens fertilitet. Det leder även till att matjordsskiktet bokstavligen blåser bort. Därmed förlorar jorden förmågan att leverera växtlighet. Detta händer till exempel i USA med stora s k mono-kulturer av vete och majs och alla andra platser där denna brukar form bedrivs i mer eller mindre stor omfattning.

På samma sätt överutnyttjar och hanterar vi haven och skogen på fel sätt.
Jordens råvaror som vatten, metaller, mineraler, kol, och olja mm är inte oändliga, vilket vi nu börjat inse...

Syntes och slutsats

Vi har hittills inte behövt tänka på de begränsningar som kommer i framtiden utifrån bränslebrist och begynnande råvarubrister. Vi fortsätter trots det bygga fordon och spottar ut nya modeller varje dag. Biltillverkningen slukar enorma mängder råvaror och nu försöker man ”rådda” klimatet genom att tillverka än mer elbilar, trots att framtidens energitillgång är osäker. Vi tillverkar fordon som baseras på "forst störst bäst" och som alla skall kunna klara motorvägsfart eller mer.

Fortfarande tror många att bara vi ersätter allt med el-drivna fordon så kan vi fortsätta som förut. Nej vi har helt enkelt inte tillräckligt med jordens råvaruresurser för detta och inte heller kan vi bygga ut elnät för 4-10 gånger kapacitet an i Sverige idag överallt på jorden och generera el för att ersätta energin motsvarande det vi idag förbränner av fossil olja.
Samtidigt kan vi konstatera (se avsnittet om Energi och bränslen,) att vi inte kan ersätta den fossila oljans energiinnehåll på något annat sätt, hur gör vi då?

Uländer som har generellt sett lägre betalningsförmåga, sämre väginfrastruktur och ingen eller ytterst liten el-infrastruktur kommer inte att ha vettiga fordon för sina behov med denna utveckling.

Logistikmässigt har vi inte börjat optimerat våra transporter och eftersom transporterna varit förhållandevis billiga så har inget skett egentligen avsevärt förbättrat situationen, vi har inte behövt förändra helt enkelt.

Generellt sett kan vi inte i ett 100-200 års perspektiv ha samma mängd fordon som idag och inte heller köra samma antal mil. Vi har helt enkelt inte tillräckligt med råvaror i ett globalt perspektiv, vare sig till batterier eller metaller till fordon och elnät. Att tro att vi kan bygga ut elnäten till dubbla effektkapaciteten är en väsentligt högre kostnad än att bygga ut fiber till alla fastigheter, något som inte heller skett i Sverige på 20-talet år trots utlovad från elnätbolagen efter Gudrun-stormen 2005. Man menar att det är för höga kostnader.

Alla transporter måste därför bli effektivare och bygga på ett lokalt perspektiv i tillverkning, livsmedelsproduktion och lokal förädling av livsmedel och dess logistik till konsumtion. Vi behöver också flexiblare och effektivare persontransporter.

 Meny

Läs mer 
Externa länkar, mm

Har du några förslag till intressanta länkar som kan komplettera? Lämna dem här.

Navigera och sök!

HittaLättare underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!

Länkar