Individers behov av trygghet, mat, boende och att vara en del av en gemenskap är universella och har historiskt sett tillgodosetts inom mindre grupper som familjen. Med industrialismens framväxt för 200 år sedan uppnåddes dessa behov främst genom fysiskt arbete på gårdar. Skyddsnät och gemenskap har utvecklats över tid, från den naturliga gruppen till samhällets ansvar. I Sverige skedde en övergång till ett samhälleligt skyddsnät efter andra världskriget, men dagens system kan skapa problem och utanförskap för vissa grupper.

Det svenska skyddsnätet bygger på fast anställning, fackmedlemskap och A-kassa, vilket kan lämna utrymme för de som inte uppfyller dessa krav att hamna utanför samhället. Integrationen för vissa grupper, särskilt flyktingar och invandrare, kan vara svår. Utanförskap kan leda till gängkriminalitet och andra grupper som riskerar att hamna i samma situation är enskilda företagare och hemmafruar.

Samhällets bidragssystem kan vara nedbrytande och leda till ekonomiska svårigheter och stress. Det finns en ökande grupp människor som inte får möjlighet att bidra samtidigt som individer som behöver stöd måste klassificeras som "fel" för att få hjälp.

Framtidens samhällsutveckling behöver möjliggöra för en växande grupp människor att bidra och undvika utanförskap. Exempelvis kan arbetsmöjligheter erbjudas till personer med långvariga problem och medborgarlön har testats i vissa länder. Utmaningarna med dessa system inkluderar att de inte kopplas till att bidra och att de finansieras genom skatter som kan konkurrera med andra offentliga åtaganden.

Lokala ekonomier kan vara en del av lösningen, där olika tillvägagångssätt kan utforskas.

Vi kommer även behöva utveckla skyddet för individen ut ett lagstiftningssammanhang.

Ohälsa, vård och omsorg

Ohälsa kan uppstå dels till följd av hur vi lever och vad vi råkar ut för och dels av hur vi uppfattar våra egna möjligheter att ta ansvar för våra liv och framtid. Vi är sociala varelser som på olika sätt vill känna att vi är respekterade och får bidra i något sammanhang. Om Försäkringskassans fördelning av utbetalningar av sjukpenning används som ett mått på hur vår ohälsa utvecklats de senaste 20 åren så är det de psykosocialt relaterade problemens som kraftigt ökat. Dvs sådant som rör hur vi uppfattar vår egen situation och möjligheter – i just det här fallet på arbetsplatsen. Stress, depressioner, gå i väggen är vanliga sjukskrivningsorsaker och i regel är ”receptet” sjukskrivning och ”lyckopiller”. De senare har under samma period ökat till att bli en miljardindustri som är helt symptomorienterad, medans orsakerna lämnas därhän.

Med den allmänna sjukvårdsförsäkring vi har i Sverige så utlovas alla sjukvård när så behövs. Det är en sanning med modifikation då det för många innebär rätten att ställa sig i en kö. Svensk sjukvård har de senaste åren brottats med problem som personalbrist, brist på vårdplatser, dålig personalpolitik, dålig ledning och styrning, dålig arbetsmiljö och ineffektiva IT-system.

Vård och omsorg har i huvudsak handlat om "verkstadsinsatser" och s k evidensbaserade insatser. Sjukvården är många gånger väldigt symptomorienterad. Dvs ta en tablett för att minska/undvika smärtan istället för att eliminera orsaken.
Hälsa, däremot, innebär i ett brett perspektiv hur vi undviker att orsaka sjukdom. Detta är kopplat till kostvanor, motion, sömn och är korrelerat till kunskap och livsstil. Därför är det viktigt att förståelsen om hur vi kan undvika ohälsa blir del av utbildning och skola.

Vi behöver förändra verkstadssjukvården. Den kan göras småskaligare och med mindre behov av transporter för den enskilde genom digital teknik. Lokaler kan utföras enklare för många typer av behandlingar. Förebilder finns bland annat i Spanien.

Livet och hur vi lever

En av de avgörande frågorna idag och inför framtiden är hur vi som människor kan återta kontrollen över våra liv och därmed må bättre. Men det är inte bara detta som vi står inför, vi har frånkopplat oss naturen och lever, som dom sociala varelser vi är, alltmer påtvingat isolerat. I Sverige har vi drygt 4,8 miljoner hushåll varav ensamstående är nästan 2 miljoner. Den samhällsutveckling vi varit med om i Sverige, genom stadens utveckling och industrialismen, medförde att de naturliga nätverken bröts ner och samhället tog över. Äldre placeras på äldrevård, barnen placeras i fritids, förskola samt skola, för att den arbetsföra befolkningen skulle ges förutsättningar att arbeta. Till detta kommer den strukturella boendemiljön där vi förväntas sitta i våra hem och inte kunna umgås på ett naturligt sätt med andra, vi har helt enkelt byggt bort dessa möjligheter. Att vi dessutom har ett kallt klimat förstärker också isoleringen.

Till detta skall läggas en framväxande socioekonomisk situation där bidragsberoendet för många är självklart, och i pandemins och Ukrainakrigets efterdyningar i form av ekonomiska problem ökar antalet bidragsberoende. En växande andel av vår befolkning och framför allt unga känner en oro för framtiden. Många har inte kontroll över sin ekonomiska situation då politiska beslut, avgifter för VA-, sophämtning El och på senare tid livsmedel och bränsle gör att man inte ens klarar av nästa månads kostnader. Effekterna på bostadsmarknaden gör att hyror ökar och värden på bostäderna sjunker.

Krismedvetenheten ur alla perspektiv ökar och förtroendet för samhällets myndigheter och regeringen minskar.
Vi mår alltmer psykiskt dåligt, och att behandla detta med mediciner är givetvis inte lösningen. Inte heller att betrakta människor som ”sjuka" med olika diagnoser, och där särskilt barnen.

Sjukvården har också svårt att hantera frågeställningar som kommer från "icke verkstadsproblem”. Redan i eftervården där livsstilsrelaterade frågor om kost, motion, sömns och just psykosociala faktorer spelar in är idag underskattade.

Bidrag

I Sverige har vi valt att ha ett högt skattetryck, där tanken är att samhället ska finansiera gemensamma åtaganden som utbildning, omsorger, sjukvård, rättsväsen, försvar och kunna ge bidrag till den som inte klarar sig. För många innebär det att pengar man en gång tjänat och betalat in i skatt som kommer tillbaka, med avdrag för administration i olika offentliga förvaltningar och myndigheter. Under senare år har bidragsgivandet stramats upp, även om själva grundtanken finns kvar.

Sociala stöd

Antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag minskade med 1,1 procent år 2021. Det totala antalet var 784 651, vilket motsvarar 13,3 procent av befolkningen i arbetsför ålder. Andelen var lägst i pendlingskommuner nära en storstad, 10,4 procent och högst i landsbygdskommuner och pendlingskommun nära mindre tätort, 15,9 procent.
SCB redovisar årligen statistik цver antalet helårspersoner i åldrarna 20-64 som försörjs genom sociala ersättningar och bidrag. Dessa ersättningar innefattar sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ekonomiskt bistånd samt etableringsersättning.

Försörjningsstöd
År 2021 fick cirka 182 000 hushåll ekonomiskt bistånd någon gång under året.
År 2021 betalades drygt 11,6 miljarder kronor ut till hushåll.
Antalet biståndsmottagare under 2021 var nära 340 000, varav omkring 107 000 av dessa var kvinnor, 116 000 män och 117 000 barn.
Av de vuxna biståndsmottagarna var ungefär en femtedel i åldern 30–39.

Källa: Statistik om ekonomiskt bistånd 2021

Bostadsbidrag
Totalt sett var det 270 000 hushåll som fick bostadsbidrag 2005 och motsvarande siffra 2021 var 210 000. År 2021 bestod 80 procent av hushållen som fått bostadsbidrag av barnfamiljer och 20 procent av ungdomshushåll.

I mars 2022 hade 290 826 pensionärer bostadstillägg. Av dem var det 1,7 procent som fick maxbeloppet. Andelen av dem med allmän pension som också får bostadstillägg skiljer sig åt mellan könen. Bland kvinnliga pensionärer har 19,1 procent bostadstillägg och bland manliga pensionärer har 8,4 procent bostadstillägg.
Källa: SCB

Tillfällig föräldrapenning
Tillfällig föräldrapenning är ett ekonomiskt stöd för föräldrar som avstår från att arbeta för att ta hand om ett sjukt barn som normalt går i förskola, skola eller vårdas av någon annan. Det ekonomiska stödet kan också ges till föräldrar till barn med funktionsnedsättning, vid barns födelse eller adoption och om ett barn avlidit.

854 860 Antal mottagare av vab, 2021
523 076 Antal utbetalda nettodagar för vab, 2022‑09
5,7 Antal nettodagar vab per barn i befolkningen, 2021
9,9 Antal nettodagar vab per barn med vab, 2021

Källa: Försäkringskassan

För att skapa jämförbarhet mellan olika typer av ersättningar beräknas så kallade helеrsekvivalenter som visar hur många som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning. Till exempel blir tvе personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.

Antalet helårspersoner som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag ökade med 6,0 procent år 2020. Det totala antalet var 790 242, vilket motsvarar 13,4 procent av befolkningen i arbetsför ålder.

Utvecklingen av antal helårsekvivalenter i åldrarna 20-64 som försörjs med sociala ersättningar och bidrag, 1990-2021

Källa: SCB

Syntes - Den enskildes perspektiv

Bidragsberoende och social utslagning bidrar i sig till ytterligare isolering...

En av de avgörande frågorna idag och inför framtiden är hur vi som människor kan återta kontrollen över våra liv och därigenom uppnå bättre välbefinnande. Men det är inte bara det som vi står inför, vi har också distanserat oss från naturen och lever, trots vår sociala natur, alltmer isolerade genom påtvingad isolering. Den samhällsutveckling vi har genomgått, från stadens utveckling och industrialisering, har även resulterat i en struktur där äldre placeras på äldreboenden, barnen placeras i förskola, skola och fritids, och den arbetsföra befolkningen ges förutsättningar att arbeta. Dessutom har den strukturella boendemiljön skapat förväntningar att vi ska sitta i våra hem och inte kunna umgås på ett naturligt sätt med andra människor. Vi har helt enkelt avvecklat dessa möjligheter. Vårt nordiska klimat förstärker också känslan av isolation.

Utöver detta har vi en framväxande socioekonomisk situation där bidragsberoendet har ökat och omfattar en allt större del av befolkningen. Många känner idag oro inför framtiden, särskilt unga som har svårt att få fast anställning och därmed också svårt att hitta bostad. Många har ingen kontroll över sin ekonomiska situation på grund av politiska beslut och avgifter för vatten, sophämtning, el och nyligen även livsmedel och bränsle, vilket gör att de inte ens kan klara av kostnaderna för nästa månad. Dessa kostnadsökningar räknas som inflation, trots att de egentligen kan hänföras till icke-konsumtion, och är till stor del kopplade till politiska beslut. Räntehöjningar används som ett gammalt verktyg för att dämpa inflationen, vilket faktiskt bara förvärrar ekonomin för de flesta. Effekterna på bostadsmarknaden innebär att hyrorna ökar samtidigt som fastighetsvärden sjunker när allt fler tvingas sälja sina hem.

Krismedvetenheten ökar från alla perspektiv och förtroendet för samhällets myndigheter att hantera kommande kriser har allvarligt minskat. Vi lider alltmer av psykisk ohälsa, och att behandla detta med alltmer medicinering som ett universellt botemedel för att åtgärda livssituationen är naturligtvis inte lösningen. Det är heller inte rätt att betrakta människor som "sjuka" med olika diagnoser, särskilt när det gäller barn.

Sjukvården har också svårt att hantera frågor som relaterar till livsstilsrelaterade sjukdomar, såsom gallsten, njursten, stroke och hjärtinfarkt. Till exempel är kosten på sjukhus ofta dåligt anpassad och inte uppdaterad enligt den framstående vetenskapen för att optimera läkning och tillfrisknande under pågående behandlingar. Generellt sett underskattas betydelsen av förebyggande hälsa, där livsstilsfaktorer som kost, motion, sömn och psykosociala faktorer spelar en betydande roll.

 Meny

Läs mer 
Externa länkar, mm

Har du några förslag till intressanta länkar som kan komplettera? Lämna dem här.

Navigera och sök!

HittaLättare underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!

Länkar