Ett exempel är den medeltida vetenskapsmannen Copernicus, som trots hotet om att brännas på bål av kyrkan fortsatte att hävda resultaten av sina beräkningar, vilka visade att jorden inte utgjorde universums mittpunkt. Detta var ett hot mot den dåvarande världsåskådningen som upprätthölls av kyrkan.

Eftersom mätnormer och begrepp är skapade av människan är de generellt sett baserade på den intention, kunskap, världsbild och maktstruktur som rådde vid den tidpunkt då de etablerades. Vi kan se detta fenomen i allt från religiösa symboler, kungliga sigill och kaffesump till praxis, vetenskapliga mätmetoder och resultat, politiska beslut samt myndigheters regler och stadgar. Som en kuriositet kan vi nämna det svenska begreppet "lagom", som utan sammanhang bara handlar om en attityd och inställning.

Ju mer komplext samhället blir, desto mer kunskap krävs både hos dem som formulerar definitioner och hos dem som är målgruppen för dessa definitioner. Detta innebär att det finns utrymme för problem och felaktiga beslut. Ofta handlar det om tolkning, till exempel om glaset är halvfullt eller halvtomt.
Vi vill inte påstå att vi har hundra procent rätt i allt. Men det är viktigt att förstå att beslut som fattas av myndigheter och organisationer ofta baseras på olika hänsynstaganden såsom samhällsekonomi, politik, traditioner, omständigheter, arbetstillfällen och ibland otillräcklig information samt bristande kunskap.

Inom Hållbarhetsinitiativet hävdar vi varken att vi besitter den absoluta sanningen eller att vi har hundra procent rätt. Men vi inser att vissa principer är centrala när vi som individer, grupper, samhällen, nationer och mänskligheten reflekterar över vad vi behöver göra inför framtiden:
• Planetens resurser är begränsade, och detta måste ha konsekvenser för allt vi gör.
• Det finns många kretslopp som måste fungera, annars får vi negativa följder.
• Balansen mellan dessa olika kretslopp får inte störas, då det får ogynnsamma konsekvenser.
• Lösningar på de utmaningar vi står inför bör ha ett långsiktigt perspektiv, som sträcker sig åtminstone över en generation.
• Vi saknar omfattande kunskap, och även om vissa händelser idag inte får omedelbara konsekvenser, känner vi ännu inte till de långsiktiga effekterna.
• De förändringar som industrialismen har fört med sig har inte tagit tillräcklig hänsyn till ovan nämnda principer, och vi behöver rätta till detta.
• Tekniken skapar ständigt nya möjligheter att bättre förstå komplexa system.

För den som reflekterar över dessa grundläggande fakta får de konsekvenser för hur vi bör leva på jorden, hur vi bör producera och konsumera, oavsett vilka mått vi använder eller vilka begrepp vi använder oss av.