Vad måste göras?


För att säkerställa ett konkret och heltäckande förslag för att långsiktigt stärka livsmedelsproduktionen i Sverige och minska vår sårbarhet, presenterar vi nedanstående åtgärder. Åtgärder som även är bra lösningar för utvecklingsländer då även de har brist på växtnäring, utsäden och vatten, vilket är grunden till landsbygden avfolkas även där.


Steg 1: Jordbruksakut

För att undvika en omfattande våg av konkurser inom jordbruket och säkerställa kontinuitet i livsmedelsproduktionen, föreslår vi inrättandet av en "Jordbruksakut". En särskild fond bör inrättas för att aktivt tillhandahålla kapital- och likviditetstillskott för att upprätthålla verksamheterna. Detta kan uppnås genom villkorade aktieägartillskott och långsiktiga lån.


Steg 2: Nysatsning på inhemsk produktion

För att säkra tillgången till kritiska resurser som konstgödsel, dieselbränsle och utsäde, behöver vi öka den inhemsk produktionen på nya sätt. Detta kräver en förstärkt tillgång till utsäde, fröer, vatten och växtnäring. Vi föreslår att etablera anläggningar som kombinerar växtnäringsproduktion från vall, gödsel, kretsloppsbaserat avloppsavfall och svinnsprodukter från livsmedelsindustrin och handeln.

Dessa småskaliga biogasanläggningar möjliggör produktion av kretsloppsbaserad "NPK-gödsel" och syntetisk diesel genom överskott av biogas. Detta överskott kan användas för drift av biogasanläggningar, uppvärmning av växthus för frukt och grönsaker samt andra ändamål som fodertorkning och lokal elproduktion. Genom att sprida dessa anläggningar över landet kan vi öka den inhemska livsmedelsproduktionen och säkerställa tillgången till drivmedel för jordbruket, försvaret och reservkraftförsörjning.

Vi förespråkar också nyetablering av förädlingsverksamheter som mejerier, kvarnar och andra förädlingsanläggningar. Vi bör även undersöka möjligheten att utnyttja befintliga slakthusresurser för utbyggnad av lokala slakterier. Detta minskar inte bara transportbehovet utan ger också bättre ägarkontroll och styrning.

För att främja hållbarhet och ekonomisk stabilitet bör fördelningen av marginaler inom värdekedjan balanseras, så att primärproducenter erhåller en rimligare marginal.
Finansiering kan ske genom AP-fonder, bidrag från banker och finansinstitut samt genom särskilda statliga "Green-bonds".


Steg 3: Långsiktig uppbyggnad av en fungerande livsmedelssektor

På lång sikt måste vi fokusera på att skapa ett hållbart jordbruk som är i balans med naturen och bevarar den biologiska mångfalden. Detta inkluderar utveckling av nya odlingsmetoder som bevarar jordens fertilitet över tid. Vi bör utforska metoder som permakultur och användning av Terrapreta-kol i större utsträckning. Minskad användning av kemikalier och gifter är en nödvändighet, liksom övergång till lokalproducerade och konsumerade produkter för att minska transportbehoven och förpackningsavfall på grund av transportskador.

För att minska beroendet av begränsade resurser, såsom konstgödsel och fosfor, måste vi säkerställa att växtnäring kommer från kretslopp av näringsämnen. Detta kan uppnås genom etablering av småskaliga modulära kretsloppssystem som minskar behovet av färskvatten och möjliggör återanvändning av näringsämnen som fosforn lokalt som värmeenergi. Dessa system bör ersätta dagens avloppssystem. Dessutom bör vi utforska möjligheten att använda takutrymmen för solceller både för elproduktion och värmeproduktion genom samspel med mark- och bergvärme.

För att uppnå en långsiktig och hållbar livsmedelssektor behöver även det finansiella ramverket omstruktureras. För närvarande utgör subventioner relaterade till jordbrukssektorn ungefär 65% av EU:s budget. Denna byråkrati och kostnader bör minska och regelverk bör anpassas till verkligheten.

Vi uppmanar alla berörda parter, inklusive banker, finansinstitut, AP-fonder, livsmedelsproducenter, politiska beslutsfattare och affärskedjor, att samarbeta för att lösa dessa centrala frågor som påverkar oss alla. Genom att vidta konkreta och genomförbara åtgärder kan vi öka livsmedelsproduktionen, minska vår sårbarhet och främja en hållbar framtid för Sverige och andra länder.


Vår analys

Sverige är som vi konstaterat i stort helt importberoende av livsmedel så när som på potatis, socker och spannmål samt morötter. Vi har ca 10 dagars buffert i landet och våra butiker har från 1-2 dagars buffert i mindre butiker och upp till ca fem dagar i större enheter.

Vi har några få stora slakterier, mejerier, kvarnar och förädlingsverksamheter. Detta innebär att vi är beroende av omfattande transporter för vår försörjning i alla led.

Den globala livsmedelssituationen är ansträngd. Stora markområden i USA har blivit icke fertil genom monokultur och omfattande utarmning p g a mono-kulturodling och giftbehandling under lång tid som lett till matjordsskiktets flykt. Vi har nått en maximal användning av jordens resurser och förlitar oss idag på användning av konstgödsel och produktionsmetoder som inte är hållbara över tid. Jordens fertilitet över tid är huvudutmaningen, och måste tas på största allvar.

Genom Ukraina-krisen och Corona-pandemin kommer produktionen av spannmål att kraftigt gå ner. Enbart Ukraina producerade drygt 10 % av jordens spannmål. Det finns således inga ”lager” att importera från i den nära framtiden. Detsamma gäller konstgödsel där brytbara fosfater utgör en ändlig resurs sett i ett hundraårsperspektiv.

För jordbruket i Sverige har ekonomin och marginalerna i verksamheten under lång tid varit mycket låga, man talar om mindre än 5% marginal i primärledet. Följdeffekterna av dåliga skördar och prisökningar medför ökade foderpriser för djurhållande verksamheter. Prisökningar på el och bränsle, utsäden och konstgödsel gör nu att konkurser närmar sig. Prisbilden i livsmedelsledet hålls än så länge nere av import, men transportpris-ökningar gör att situationen är svår
också för affärsledet. Ytterst har vi konsumenter också märkt av dessa kostnadsökningar. I framtiden handlar det om att det inte finns varor att köpa då det inte heller finns ett "lager" utomlands, alla lever ”ur hand till mun”.

Genom ökade energikostnader för gas, olja och kol så har de storskaliga konstgödselfabrikerna i såväl Tyskland som England lagt ner sin produktion. Priserna på konstgödsel har ökat avsevärt redan. Det råder även ev risk för brist på utsäde till vårbruket.

Dessa såväl lokala som globala utmaningar måste vi hitta en lösning för och den börjar med lokal produktion till lokal konsumtion som strategi och ett hållbart jordbruk över tid, ett jordbruk som har en rimlig ekonomi. art jordbruk över tid, ett jordbruk som har en rimlig ekonomi.




Kontakt och ytterligare information

Externa länkar, mm