Om vårt s k innovationssystem

Innovationssystemet består i huvudsak av tre typer av aktörer: företag som ansvarar för produktionen, FoU-aktörer som står för kunskapen och den offentliga sektorn som tillhandahåller olika former av stöd. Dessa aktörer har både formella och informella nätverk som är utformade för att samverka och stärka varandra. Den övergripande "riktningen" dikteras av omgivande samhällsinstitutioner som styr genom traditioner, regelverk och ekonomiskt stöd, där projektbidrag i Sverige har blivit den primära formen av finansiering.

Kommersialisering som mål...

Kommersialisering innebär att gradvis utveckla och föra en innovation till marknaden. I många fall innebär detta även förändringar i system eller verksamhet, vilket ökar komplexiteten. Dessutom kan hinder i form av lagstiftning och regelverk göra resan ännu mer komplicerad, oavsett hur bra tekniken är.

Kommersialisering av en innovation innebär att stegvis utveckla och produktifiera lösningen för tillverkning och marknadsintroduktion. Detta illustreras vanligtvis med Technical Readiness Levels, där marknadsintroduktion motsvarar steg 9.

För en forskare som har erhållit offentlig finansiering och eventuellt ytterligare resurser, innebär det ofta att man tror att resultaten har ett värde. För att produktifiera lösningen krävs oftast flera steg av prototypframställning och uppskalning av processer eller teknik. Beroende på produkten behövs olika typer av mätning och certifiering. Kostnaden för detta steg är ofta betydligt högre än forskarens löneförmåner, och värdet av forskarens resultat är i själva verket mycket lågt. Att lösa denna fas med ytterligare offentliga medel är i praktiken inte möjligt. En bra innovation kan dock hanteras genom licensiering och framtida intäkter i form av uppsidesersättningar och incitamentsprogram, vilket skapar de bästa förutsättningarna för att nå målet. Samarbete med företag som har expertis inom kommersialisering är nyckeln.

När det gäller implementeringen av Parisavtalet skulle Sveriges insatser och stöd inte bestämmas av egna prioriteringar, utan av respektive lands strategier och planer. Tyvärr har detta inte implementerats. Tidigare sågs detta också som ett exportstöd. Till exempel satsade man på att marknadsföra fjärrvärme i Storbritannien, storskaliga biogasprojekt och elektrifiering i Afrika med mera. I Storbritannien domineras huvudsakligen äldre städer och byar av lokala små värmesystem där man vanligtvis använder gas, olja eller ved i kombipannor som även fungerar som spisar. Att bygga fjärrvärme i medeltida städer skulle inte bara förstöra dem, utan också bli oerhört kostsamt. Dessutom har Storbritannien ett varmare klimat, vilket gör uppvärmning till ett mindre problem än i Sverige.

När det gäller utvecklingsländer och elektrifiering blir utmaningarna ännu större: investeringskostnad, kundens ekonomi och leveransförmåga för installation och service måste lösas samtidigt. Detta innebär att dagens projektbaserade tillvägagångssätt inte fungerar. FN:s upphandlingar fungerar inte heller, eftersom de kräver att företag redan är etablerade, och Swedfund ger bara kapital till bolag som har varit verksamma i tre år och då i begränsad omfattning.
De lokala strukturella och ekonomiska förutsättningarna, finansiering och beskattning togs inte heller med i de förstudier som gjordes eller i planeringen av satsningarna.

"Innovationsområdet" har blivit en särskild verksamhet som i huvudsak hanteras av myndigheter som Vinnova, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Havs- och Vattenmyndigheten samt Jordbruksverket. Vi kan också lägga till rådgivande och delvis projektledande aktörer som Leader-programmet. Riktade tillväxtmedel hanteras också av regioner, länsstyrelser, Coompanion och Almi. Dessa aktörer har många möten för att diskutera utlysningar och eventuell samverkan. Resultatet blir ett omfattande antal utlysningar och olika erbjudanden som över tid ändras beroende på politiska inriktningar.

Som sökande skriver man om utlysningens mål med egna ord och lägger till en i stort sett identisk text som beskriver utlysningens mål, fast man hävdar att man kommer att lösa/utveckla det. Sedan inkluderar man en projektplan med lämpliga steg och aktiviteter, vilket ofta bara handlar om "skrivarbete". Det viktigaste i ansökan är att involvera rätt aktörer. Efter att ansökan har lämnats in sker utvärdering av utvalda bedömare, oftast från samma stora FoU-aktörer som i stort sett står för majoriteten av ansökningarna och också är de största mottagarna av projektpengar. Ibland ingår också bedömare från företag och offentliga aktörer. Utvärderingarna är helt styrande och får bara baseras på de 1500 tecken som ansökan får innehålla, samt bilagor som har extremt strukturerad innehåll och omfattning.

Kommer ansökningar med verkligt banbrytande innovationer som kan spridas utan kontroll att beskrivas? Självklart inte, de kanske inte ens passar in i strukturen!
Finansiering kan ofta beviljas fullt ut om ansökan kommer från en FoU-aktör (akademiska och forskningsinstitut), men om ansökan kommer från ett företag krävs medfinansiering. I vissa fall kan upp till 50% av hela projektets finansiering krävas. Utöver detta kan det finnas tilläggskrav som stipulerar vilka aktörer som måste vara involverade, till exempel forskningsaktörer och/eller användare/kommuner. De senare har ofta sina egna prioriteringar och har svårt att delta ens med sin tid, än mindre med egna resurser.

Som någon uttryckte det: "Vi kan inte kritiseras om vi ger pengar till offentliga aktörer eller FoU-akademier..."

Förväntningarna kan vara höga på utlysningens och projekternas förmåga att bidra till strategisk och strukturell förändring, trots att finansieringen endast utgör 50% av projektets kostnader under en tvåårsperiod med en budget på några miljoner.

Hur mäts ”innovationssystemet”?

Inkubatorer inom detta system utvärderas utifrån antalet besök, antalet etablerade företag och antalet utarbetade affärsplaner. På en övergripande nivå mäts även antalet registrerade patent.

Ett exempel är när en kontroll nyligen utfördes på en högskola som hade rapporterat att de hade etablerat ett visst antal företag. Det visade sig dock att dessa företag ägdes av forskare som var heltidsanställda vid högskolan, och att enbart offentliga medel hade tillförts utan att någon faktisk verksamhet bedrevs.

Utvärderingar och kontroller fokuserar oftast på hur projekten har genomförts och hur medlen har hanterats. Det är generellt sett lika intressant för både medelsgivare och mottagare att utvärderingarna visar att projekten har varit framgångsrika.

EU program och internationellt samarbete

Det nationella EU-programmet Leader har en total budget på flera miljarder. Hanteringen av programmet sker på lokal nivå genom styrgrupper där kommunpolitiker oftast är involverade. Programmets inriktning har varierat över tiden, inklusive investeringsstöd till fotbollsplaner, men har nu mer fokuserat på miljö och hållbarhet. Projekten inom programmet är relativt små, med budgetar från 50 000 SEK till några hundratusen. Dessa projekt måste genomföras av föreningar och kräver en betydande egeninsats i form av tid och arbete.

EU -program och stöd

Om de nationella utlysningarna och projekten kräver en betydande arbetsinsats, kan EU-programmen vara ännu mer omfattande, där det oftast krävs specialister enbart för att skriva ansökningar. Om man sedan beviljas medel, blir administrationen kring dessa projekt synnerligen omfattande. De flesta utlysningar inom EU-programmen bygger på kravet att man måste ha 3-4 samarbetsparter från olika länder, vilket gör hanteringen av projekten extra utmanande.

 Meny

Läs mer 
Externa länkar, mm

Har du några förslag till intressanta länkar som kan komplettera? Lämna dem här.

Navigera och sök!

HittaLättare underlättar för dig att hitta och navigera på vår websajt. Sammanfattning av det vi vill finns i Plan för hållbart robust samhälle … Just nu är livsmedel extra viktigt, se vårt Öppna brev!

Bli medlem i vår Facebookgrupp!

Choose your language below and let Google Translate do some work. The translations are not the best, but they will give you a good idea about the content. You will find this feature at the bottom of all our webpages.

We are working on a short version of this web site in English.

Happy reading!

Förändra systemet

Våra förslag till lösningar fokuserar på det basala, som livsmedelsproduktion, vattenhantering, näringsämnen, energi, kommunikation, boende, transporter, etc. Sånt som får vardagen att fungera, och vi kan börja imorgon! Vi har även förslag kring finansiering och genomförande. Vi har våra fyra utgångspunkter och inser att stora systemförändringar som behöver ske. Ny lagstiftning, nya regelverk och förnyelse av den offentliga sektorns roll behövs. Liksom nya beskattningar, ägandeformer och socioekonomiska lösningar. Och som en bonus leder dessutom flera av förslagen till minskade utsläpp av växthusgaser!

Länkar